Nationellt resurscentrum för biologiundervisning

Utgå från elevernas frågor

Utgå från elevernas frågor

Eleverna har ofta en mängd frågor och funderingar kring sex och relationer, men det kan vara svårt att ställa dem. Låt alla i klassen skriva ner varsin fråga anonymt. Det brukar oftast bli en hel del bra och mycket relevanta frågor kring vänskap, pubertet, föräldrarelationer med mera. Frågorna kan man sedan använda på flera olika sätt:

Svara på dem en och en.
Använda frågorna som diskussionsunderlag.
Dela upp frågorna i typiska tjej- och killfrågor och håll en lektion med antingen tjejerna eller killarna.
Använda frågorna som grund till ett längre temaarbete inom området sex och relationer.

Ibland kan det vara bra att dela upp tjejer och killar för sig så att alla kan känna sig trygga att prata öppet. Glöm dock inte att det kan vara lika viktigt att tjejer får svar på typiska ”killfrågor” och tvärt om. Det viktiga är att man som lärare har tagit till sig det eleverna undrar över och att man tar hänsyn till hur klimatet i gruppen är, då blir undervisningen relevant.

Frågor att ta upp

• Identitet, ”vem är jag?

Man pratar ibland om att ”hitta sin identitet”, men vad betyder det för mig? Identiteten är det som gör just mig till den jag är. Dock är det så att vi förändras och utvecklas under hela vår livstid. Den man är som barn kanske man inte är som tonåring eller som vuxen. En persons upplevelser, erfarenheter och möten med andra människor formar och omformar oss hela tiden. Det är också viktigt att veta att det är okej att ändra inställning eller åsikt. När man är barn och ungdom så har man ofta en roll i skolan och en annan roll hemma. Känner jag mig hemma med de olika roller jag har, till exempel de roller jag har bland mina vänner, i skolan och i samband med fritidsaktiviteter? Det är inte alltid så lätt att bryta en roll som man har haft under en längre tid, även om man vill. Det handlar om respekt, för sig själv och för andra. Det är okej att vara på alla möjliga, och omöjliga, sätt så länge man inte gör andra eller sig själv illa.

• Empati

Att känna empati handlar i själva verket om inlevelseförmåga, att kunna leva sig in i vad andra människor och djur känner. I alla relationer är det viktigt att förstå hur mitt bemötande tas emot och tolkas av andra. Det är viktigt att själv känna att man blir bemött med empati. Det är också relevant att lyfta frågan om varför människor gör som de gör, att inte döma innan man vet de bakomliggande orsakerna. Det gäller både barn och vuxna.

• Vad är en familj?

Idag kan en familj se ut på en mängd olika sätt. Kanske kommer man från en kultur där mor- och farföräldrar, kusiner, fastrar, mostrar, morbröder och farbröder räknas till den närmsta familjen. Man kanske lever med en ensam förälder, i fosterfamilj, med bonussyskon, i en regnbågsfamilj eller med en mamma och en pappa. Det är viktigt att alla familjer respekteras och att inget är mera rätt eller fel. Kanske har man en massa frågor om varför en kompis familj ser ut som den gör och det måste man få undra. Om man i klassen har lyft frågan om vad en familj är eller kan vara, behöver det inte vara så konstigt eller tabubelagt att fråga eller att bara inse att det ser olika ut.

• Olika relationer, till föräldrar, syskon, vänner, kärleksrelationer o.s.v.

En relation är ett känslomässigt förhållande till någon eller några personer. Man har en typ av relation till sin mamma, kanske en annan till sin pappa och ytterligare andra relationer till sin lärare och till sina kompisar. Det som kännetecknar alla typer av relationer är ändå att man måste ge och ta. Om en relation ska fungera måste den bygga på tillit, respekt och förtroende. Man kan visserligen ha dåliga relationer också och då är det viktigt att fundera kring varför de inte fungerar. Måste man vara kvar i en dålig relation eller kan man bryta den? Vissa relationer är svåra att bryta medan andra kan man kanske välja att gå ur, men hur gör man det på ett bra sätt? Vad gör man om man har en dålig relation till sina föräldrar? Vilken roll spelar jag i relationen och vilken roll spelar de andra? Kan det vara bara ens fel att en relation fungerar eller inte fungerar? Det är också så att en relation kan gå upp och ner och speciellt när man går igenom puberteten kan ens relation till sin familj variera från dag till dag. Allt det här är relevanta frågor att ta upp till diskussion med eleverna och att belysa.

• Puberteten, vad händer inuti och utanpå mig?

Det händer lika mycket inuti kroppen som utanpå, bara det att det som händer inuti inte syns. Under årskurserna 4-6 möter man som lärare elever som har hunnit olika långt i sin utveckling. Vissa har en bra bit kvar till sin pubertet, medan en del tjejer har fått sin första menstruation och en del killar har hamnat i målbrottet, och sedan kan det finnas alla stadier där emellan. Det kan vara svårt att lägga undervisningen/diskussionerna på en lagom nivå eftersom eleverna är i så olika utvecklingsstadier. En del tycker förändringarna i kroppen är spännande medan andra skäms och tycker det är jobbigt. Att det händer mycket både utanpå och inuti eleverna under denna period är i alla fall något som man ska ta upp och bearbeta. Det kan vara svårt att förstå varför man ena dagen mår bra, är glad och tycker att livet är härligt, och nästa dag känner sig deppig, ensam och arg. Det viktiga är att eleverna får möjlighet att prata och fråga om puberteten utan att känna att det finns tabun eller rätt och fel.

• Jämställdhet

Vad innebär jämställdhet? Det kan vara lätt att hamna i diskussionen om jämställdhet mellan kvinnor och män, tjejer och killar. Men det är lika viktigt att ta upp frågan om jämställdhet mellan andra grupper i samhället: homo-, bi- och heterosexuella, etniska svenskar och personer med annan kulturell bakgrund, vuxna och barn, människor med olika religion och så vidare. Vill vi ha ett helt jämställt samhälle och hur skulle det i så fall se ut? I grund och botten handlar jämställdhet om vad vi har för syn på våra medmänniskor, både de vi möter dagligen hemma, i skolan, på fritiden och de som finns runt om i samhället och i världen.

• Sexualitet

Varje människas sexualitet hinner under ett helt liv gå igenom flera olika perioder. Barnets nyfikenhet följs av tonåringens osäkerhet och prövande och den vuxnes allt säkrare känsla för vad som är ett bra sexuellt liv just för henne eller honom. I årskurs 4-6 börjar många bli nyfikna på det där med sex. Det är spännande och läskigt på samma gång och en del vill inte ens prata om det medan andra pratar om det hela tiden. Det hänger också ihop med hur långt kroppen har kommit i sin utveckling. Om man är tidigt utvecklad och som tjej börjar få bröst kan det vara svårt att förstå varför killarna helt plötsligt är så nyfikna. Kroppens och hjärnans utveckling är inte alltid i fas, man börjar fysiskt bli man respektive kvinna men känner sig fortfarande som ett barn.