Ekosystemtjänster – resurser från naturen
Ibland tror vi kanske att vi lever oberoende av naturen. Vi handlar mat i affären, tar vatten ur en kran, värmer bostäder och transportererar oss med olika fordon. Grunden för allt detta är naturens ekosystemtjänster.
Vad är Ekosystemtjänster?
Tjänster som naturen producerar utan människans hjälp kallas ekosystemtjänster. Det handlar om nyttan vi människor har av naturens olika funktioner. De är en förutsättning för vår överlevnad.
Naturen är nödvändig! Bi-lagan nr 2 2010 (novemberuppslaget) (pdf). Läs en kort berättelse om Albin som vaknar och gör olika saker på väg till skolan. Fakta och frågor som inspiration till hur man kan fundera på ekosystemtjänster i vardagen.
Om ekosystemtjänster – Hur går det runt? Skolverket (extern länk) Film (3 min), korta texter och bilden Översikt över ekosystemtjänster som förklarar vad ekosystemtjänster är. Övningen ”Hur går det runt” presenteras med anpassning och progression mellan åk 1-3, 4-6 och 7-9.
Kartlägg ekosystemtjänster
Låt eleverna studera närmiljön runt skolan (eller nära sina hem) för att identifiera olika typer av ekosystemtjänster. Uppgiften är att markera exempel på olika ekosystemtjänster på en karta som eleverna ritar själva, eller på en färdig karta eller flygfoto. Det är tillåtet för elevarbeten och för internt bruk i skolan att skriva ut en kartor från Eniro.se. Som komplement kan eleverna ta foton av miljöer/objekt till en redovisning där de motiverar och förklarar vilka ekosystemtjänster de uppmärksammat från närområdet.
Växter ger alla möjliga ekosystemtjänster
Växternas livscykel från frö till frö kan kopplas till flera olika typer av ekosystemtjänster. I artikeln ges många förslag på praktiska undersökningar med växter. Växternas ekosystemtjänster (artikel i Bi-lagan nr 1 2015, pdf)
Bråka, skäkta, häckla
Hur gick det till förr när man behövde nya kläder? Nu tillverkas kläder i massupplaga och det är enkelt att gå till en klädaffär och köpa det man behöver. Förr fick man tillverka allt från grunden.
Bråka, skäkta, häckla
Se även Linberedning på Skansen, en film på Youtube.
Om vilken nytta vi kan ha av elden, jorden och växterna
Texten kommer från Linnélektioner, idéhäfte 2, Uteklassrummet, och handlar bland annat om att tillverka träkol, om nyttan av kompost och om odlingar i skolträdgården, samt om att känna igen olika träd och träslag.
En sockerbagare…
Färga med svamp, lav och växter
Naturliga färgämnen användes fram till mitten av 1800-talet då syntetiska färgämnen tog överhand. Att använda färgämnen från naturen ger en rik variation av färgnyanser. Här ges en översikt av hur det går till att färga med naturliga färgämnen.
Färga med svamp och lav
Färgning av textilier
Färga med växter
Göra eld med fnöske
Kunskap i att göra upp eld var nödvändig för att man skulle kunna bosätta sig i ett kallt klimat. Elden gav ljus, värme och möjlighet att laga varm mat. Idag använder vi oftast tändstickor för att få eld. Här beskrivs hur man tillverkar fnöske av fnöskticka för att använda när man ska göra upp eld.
Fjäder och dun
Den goda isoleringsförmågan hos dun gör att det används i kläder, täcken och sovsäckar. Här beskrivs övningar med fjädrar och dun, bland annat tillverkning av en fjäderpenna att skriva med.
Akvarellfärger från naturen
Naturen är full av färger. En del är vattenlösliga, andra inte. Ute i naturen eller hemma i köket kan man hitta en hel del material för att tillverka egna färger. Växtvärldens färger är ofta obeständiga men i gengäld är de lättillgängliga och i många fall vattenlösliga.
Vass och halm
Gräs som vass och halm har förr använts i många sammanhang, som exempelvis till isolering i väggar och tak och för att tillverka halmhattar och prydnadsföremål. Här beskrivs hur man kan göra en takkrona av halm.
Nötter?
Valnötter, paranötter, makadamianötter, hasselnötter och kokosnötter, men alla är inte nötter. En nöt är botaniskt sett en frukt. Frukt är den del av en blomväxt som omger fröet eller fröna. Balja, skida, stenfrukt och bär är andra typer av frukter. Här får vi hjälp att sortera ”nötter”.
Vinterns frön – vad är kottar?
Studera tall- och grankottar, ta vara på frön från kottarna och odla.
Björken – en naturresurs
Björk kan användas för att bland annat tillverka vispar, kvastar, pottaska, te och björksav, förutom möbler och andra föremål av björkträ och olika saker av björkens näver.
När träden savar
På våren när träd och buskar har fått blad, stora som musöron, savar träden och det går lätt att lossa barken från en kvist för att göra en visselpipa. Gör visselpipan av en cirka 15 cm lång rak kvist från sälg eller rönn.
Potatis
Potatisen som vi äter är förtjockade underjordiska stamknölar. Här lagras näring som används till nya potatisplantor året efter. Knölarna är genetiskt identiska med moderplantan och utgör en klon, ett exempel på vegetativ förökning. Här beskrivs hur man enkelt odlar potatis och gör potatismjöl.
Nödmat – naturens eget skafferi
I naturen finns ätliga växter, så väl som giftiga. Därför är det viktigt att endast smaka på växter man riktigt säkert vet är ätliga. Att lära sig några vanliga, ätliga växter gör att man ofta kan hitta något att provsmaka i naturen.
Vad använder vi träd till?
Läs om vad som kan tillverkas av en gran som är 20-25 meter hög, samt om hur man kan tillverka eget papper från dagstidningar.
Äta ogräs
Säg kirskål (kers), svinmålla, maskros och nässlor och det går kalla kårar längs ryggen hos varje trädgårdsfantast. Men varför inte utnyttja ogräsen till något positivt? Gör en sallad på späda blad av olika vilda växter eller prova recepten på nässelsoppa och kirskålsgratäng.
Julpyssel med material från skogen
Så här års kommer kanske insamlade kottar, bokollon, ekollon och annat från naturen väl till pass för olika sorters julpyssel. Förena nytta med nöje och kombinera julpysslet med lite trädkunskap.
Länktips om ekosystemtjänster
Naturens tjänster. En handledning för grundskolan om ekosystemtjänster (pdf) En innehållsrik och användbar handledning från WWF med konkreta exempel på hur man kan jobba praktiskt med begreppet ekosystemtjänster. Den vänder sig till pedagoger i grundskolan och elever i åldern 10 – 15 år.
Naturvårdsverket: Om ekosystemtjänster (extern länk)
Skolverkets inspirationsmaterial om Ekosystemtjänster och hållbarhet (extern länk)