Vuxenundervisning

Vuxna bär med sig erfarenheter som kan berika undervisningen och har också delvis andra behov än elever i ungdomsskolan. Även om skolformerna som vänder sig till vuxna på många sätt skiljer sig åt finns det en gemensam bas. Vuxna bär med sig erfarenheter och kunskaper som tillför viktiga aspekter till undervisningen. De tar del i samhällslivet på ett annat sätt än elever i ungdomsskolan. De har exempelvis erfarenhet av att arbeta inom olika yrken, av tidigare studier, av att vara politiskt aktiva och av engagemang inom ideella föreningar. Många elever, speciellt på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen, har ett ursprung i andra länder än Sverige och har erfarenheter som kan bidra till en intresseväckande undervisning.

Reflektionerna nedan lyfter några specifika frågor i anslutning till vuxenundervisning, men lösningarna behöver oftast utarbetas på lokal nivå.

Stora skillnader

Det finns ofta stora skillnader mellan eleverna, som det gäller att överbrygga. Det kan gälla språklig nivå, förkunskaper inom ämnet, vana vid att studera och att arbeta laborativt.

Maria Bernmark, lärare inom vuxenutbildningen i Karlshamn, uttrycker det så här:

– Hur kan man ta tillvara den erfarenhet och kunskap som eleverna har? Jag har haft elever som varit lantbrukare, skogsägare, högutbildade biologer och kemister från andra länder och sjuksköterskor som vill läsa vidare till läkare.

Elever som misslyckats i ungdomsskolan kan få en ny chans i vuxenundervisningen, men hur kan man som lärare stötta dessa elever? Självklart måste varje elev bli sedd och uppmärksammad, men avgörande är elevens ambition och mål med studierna.

Viktigt är att göra en bedömning av förkunskaper. Ett diagnostiskt test vid kursstarten ger läraren en uppfattning om varje elevs språkliga förmåga och kunskaper i ämnet.

Särskilt på gymnasial nivå är det nödvändigt att definiera en lägsta ingångsnivå för att elever som börjar kursen ska ha rimlig möjlighet att fullfölja. Att ge läsanvisningar för dem som behöver inhämta förkunskaper är en möjlighet.

Validering

Vuxna har varierande kompetens som utvecklats genom erfarenhet av yrkesliv, studier och på annat sätt. Allt är kanske inte dokumenterat och annat behöver bedömas i relation till den aktuella utbildningen. Genom validering kan en person som söker vuxenutbildning få sina meriter dokumenterade och erkända. När kunskapsnivån är klarlagd kan undervisningen också bättre anpassa till den enskildes behov och studietiden kan eventuellt förkortas.

Skolverket skriver på sin hemsida: Den vuxna eleven kan påbörja studierna i en kurs på sin kunskapsnivå och behöver inte alltid studera hela kursen. Delar av kursinnehållet kan ibland valideras. En elev som behöver en grund för att kunna studera ämnet på gymnasial nivå behöver inte alltid tillgodogöra sig alla delar av kursen.

Skolverket har publicerat material som riktar sig till dem som arbetar med validering inom vuxenutbildningens tre skolformer: kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Gå in på Skolverket.se och sök på ”Validering inom vuxenutbildning”.

Skriften som heter ”Validering inom vuxenutbildning” beskrivs enligt följande i förordet: ”Materialet innehåller grundläggande information om mål och syfte med validering, hur arbetet med validering vuxit fram, något om den reglering som finns i författningarna om vuxenutbildning, en kort beskrivning av valideringsprocessen samt lästips och länkar. I materialet finns även en blankett för validering med tillhörande anvisningar.”

Dela in i steg och dokumentera

Skolverket skriver på sin hemsida att ”nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får delas upp i delkurser. Det är rektor som avgör om nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenutbildning. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. (Om delkurser: 2 kap. 4 § och 10 § förordning om vuxenutbildning)”

Eleverna kan ibland börja en kurs vid olika tillfällen, vilket medför att det blir svårt att ha en gemensam undervisning. Det underlättar om det är möjligt att dela upp en kurs i separata moduler som inte nödvändigtvis måste läsas i viss ordning. Att dela in kursen i moduler – steg som eleven ska klara av – ger struktur åt arbetet och underlättar om elever hoppar av en kurs för att sedan börja igen vid senare tillfälle.

Dokumentera delmomenten digitalt, samla elevuppgifter och redovisningar i en mapp för varje elev. En överenskommelse bör göras lokalt på skolan om hur dokumentationen ska sparas för att materialet ska vara åtkomligt om elever avbryter en kurs i förtid och sedan återkommer och vill återuppta kursen efter en tid.

Arbeta i skolan eller hemma?

Hur kan man tänka kring vilka delar av en kurs som ska vara obligatoriska och hur stor närvaro som krävs för godkändnivå? En överenskommelse kring vilka principer som ska gälla bör göras i samverkan med skolledning och kollegor.

Inför en kursstart behöver man reflektera över vilka kursmoment som kräver närvaro i skolan och kommunicera detta med eleverna. Gäller det exempelvis genomgång av nytt och krävande material, redovisning av muntliga och skriftliga uppgifter, laborationer och övningar? Att arbeta hemma kan vara ett bra komplement och det kan handla om att exempelvis genomföra vissa enkla laborationer, dataövningar, exkursioner och studiebesök, samt titta på undervisningsfilmer.

Webbplattform

För att hemarbete ska fungera tillfredsställande behöver lärare och elever ha tillgång till en webbplattform, en virtuell kontaktyta för elever och lärare. Det underlättar även om det endast är ett fåtal elever som följer kursen. Eleverna kan gruppvis delta i diskussioner, redovisa sina arbeten och ge synpunkter på vad andra elever har gjort. Om elever startar kursen vid olika tillfällen kan man bilda mindre grupper med elever som hunnit lika långt i kursen och som får diskutera och redovisa för varandra. En webbplattform ger läraren möjlighet att följa och bedöma elevernas bidrag till diskussionerna.

Känsliga och kontroversiella frågor

Maria Bernmark funderar också över hur man arbetar med frågor som är känsliga och kontroversiella.

– Hur skapar man ett klimat där vuxna vågar diskutera etiska och moraliska dilemman med andra vuxna som de inte känner och som kommer från olika kulturer med skilda värderingar?

– Hur hanterar man t.ex. sex- och samlevnadskunskap i naturkunskapsämnet när det är vuxna elever? Många frågor är viktiga att diskutera, men det kan vara svårt ibland när elever har vuxit upp i olika kultur med varierande syn på sexualitet. Vissa elever har kanske kommit in i klimakteriet och känt av hur sexlusten förändrats, andra har adopterat barn beroende på infertilitet eller har handikappade barn.

Ett annat undervisningsområde som kan vålla debatt är evolution. Hela processen från bildandet av universum och vårt solsystem till evolutionen av de levande organismerna, inklusive människan, är kontroversiell för konservativt troende. Likväl är detta grunden för astronomin och biologin och självklart ska den naturvetenskapliga synen presenteras i undervisningen.

VuxNwebben är en del av ett uppdrag från Skolverket som även omfattade kursdagar under hösten 2013 och våren 2014 för lärare i naturvetenskapliga ämnen inom grundläggande och gymnasial vuxenundervisning, samt inom särskild utbildning för vuxna.

Webbsidan är en plattform för att dokumentera det som presenterades under kursdagarna och göra materialet tillgängligt även för andra intresserade. Den är samtidigt fristående från kursdagarna och vänder sig till alla lärare i naturvetenskapliga ämnen inom vuxenutbildningen.

Ta gärna kontakt via info@bioresurs.uu.se för att diskutera kompletteringar av webbsidan.

Webbsidans struktur och användning

Innehållet i vuxenwebben vänder sig till lärare inom både kommunal vuxenutbildning och inom särskild utbildning för vuxna, men är användbart även för lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen i ungdomsskolan. Innehållet utgår från styrdokumenten för dels grundläggande och gymnasial vuxenundervisning, dels särskild utbildning för vuxna.

De naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik bidrar alla till innehållet.

Frågor som rör det naturvetenskapliga arbetssättet, naturvetenskapligt språk och formativ bedömning är en grund för undervisningen och dessa delar har därför fått egna avdelningar.

Det praktiska arbetet med övningar och laborationer är utgångspunkt för undervisningen i naturvetenskap och ger elever förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap byggs upp. Under avdelningen Ämnesresurser finns därför exempel på praktiska uppgifter avsedda för dels kommunal vuxenutbildning, dels särskild utbildning för vuxna.

Ämnesresurserna täcker i allmänhet inte hela kurser, men ger exempel på användbara övningar och laborationer.

Övningar och laborationer omfattar alla de naturvetenskapliga ämnena och är ordnade tematiskt. Dessa temaområden är valda för att viktiga aspekter inom de tre naturvetenskapliga ämnena kan tillgodoses.