Redovisningar från skolor och förskolor

Utmaningen 2011 handlade om att ta reda på mer om djur och växter i närheten av skolan och sedan göra något för att förbättra miljön för att öka artrikedomen. Bland annat visar några skolor och förskolor hur man har skapat olika miljöer för att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Här har man planterat, byggt bon för insekter och fört statistik över vilka arter som har passerat under tidsperioden.

Här publicerar vi en del av allt material som blivit inskickat till oss.Vi tackar alla förskolor/skolor som bidragit med material och hoppas att det kan inspirera till att vara ut och upptäcka mer av den biologiska mångfalden.

I Bi-lagan nummer 3 2011 har redovisningar från skolor, förskolor och fritidshem publicerats. Se även nedan.

Eleverna på Gottne Byskola presenterar insekter i närmiljön

Skolan ligger fantastiskt med en stor å som rinner lugnt förbi, samt omges av skog och ängsmark.

Vi valde att arbeta uppdelat i åk F-2 och 3-6 med detta projekt. Varje grupp lade upp arbetet på sitt sätt men det innebar ändå att vi var ute vid flera tillfällen och ”artinventerade”.

F-2 startade med insekter och tittade på hur de såg ut och hur de lever. Åk 3-6 började med att bygga insektsfällor, som vi sedan placerade ut på olika ställen i anslutning till skolan. Insektsfällorna vittjades med jämna mellanrum och vi artbestämde så många djur som möjligt. Eleverna fick sedan arbeta i grupper med att forska om en av arterna. Detta gjorde alla elever oavsett ålder, men arbetsbladen såg lite olika ut.

Till våren har vi tänkt att så blommor som lockar till sig fjärilar, samt bygga humleholkar. Arbetet har varit roligt och inspirerande och barnen har varit duktiga och nyfikna.

Anna-Maria Sjödin lärare på Gottne Byskola

Jordlöpare

Brännö skola arbetade med att undersöka och förbättra den biologiska mångfalden

Vi som arbetat med den här utmaningen har mestadels varit klass 3-4 (någon gång var klass 2 med) på Brännö skola i Göteborgs södra skärgård. Vi antog utmaningen för att vi på våra utedagar redan arbetar med liknande saker. Vår skolgård ger oss många tillfällen att arbeta med biologi, matematik, idrott och hälsa och naturligtvis svenska språket. Ett av skolans lokala mål är att eleverna få god kännedom om sin närmiljö och att de lägger grunden för ett bra miljötänk.

Barnen delades in i 5 grupper. De tilldelades var sitt område på skolgården. Områdena kallade vi för Vildmarken, Björken,Stora planteringen, Rabatten vid ingången och Rabatten vid altanen. Våra områden ligger i olika väderstreck och är olika utsatta för vind.

Vid tre olika tillfällen har barnen varit ute och inventerat vad de har hittat och sett på sitt område. Det har gällt både växter och djur. Vi har fotograferat, skrivit upp och ritat av våra områden. (Både barnens illustrationer och foton är från olika tidpunkter.) Det var intressant att se hur platsen förändrades under året. Första tillfället var den 7 april, andra den 19 maj och sista gången var i början av september.

För att förbättra mångfalden har vi planterat mera blommor i våra rabatter. I våras satte vi frön och senare planterade vi ut tagetes, rosenskära och krasse. Vi satte även pelargonsticklingar som vi planerade i krukor runt skolan. I våras blev vi lite besvikna på att våra tulpan-, krokus- och en del andra lökar inte kom upp som vi ville. Rådjuren hade kommit och smaskat upp dem.

Som sista del i utmaningen har barnen skrivit berättelser om något de sett vid sitt område. Det blev skiftande historier om djur och växter. Arbetet har varit lustfyllt för både barn och pedagoger. Vi har kunnat utveckla flera förmågor som ska tränas enligt Lgr 11. T.ex.i svenska ”formulera sig och kommunicera i tal och skrift, i biologi ”genomföra systematiska undersökningar i biologi,” i bild ”kommunicera med bilder för att uttrycka budskap”.

 Anne Eugensson, lärare Brännö skola

Karta över skolgården med gruppernas inventeringsområden »
Statistik över olika arter som eleverna har hittat i närområdet »

Rapport från Klastorpskolan årskurs 5, Stockholm

Klastorpskolan i Stockholm arbetade med skolgårdens utemiljö. Eleverna upptäckte ett äppelträd på skolgården. Läs här hur eleverna arbetade med temat ÄPPLE. När vi inte är ute jobbar vi och forskar i klassrummet. Hittills har vi hunnit med följande:

  • haft uteundervisning och noterat vilka träd, buskar, blommor, kryp och fåglar vi ser
  • varit i slänten nedanför skolan och sorterat blad och svampar med hjälp av Bestämningsnyckel
  • övat att beskriva vår skolgård när man står på en och samma plats,vi fick använda begrepp som till vänster, till höger, rakt fram, bakom, några meter längre bort, framför och runtomkring,
  • hittat ett äppelträd
  • fotograferat vårt arbete ute och inne
  • läst om träd och haft läxförhör
  • var och en har valt att forska om två sorters äpple
  • vi har gjort äppelmosaik
  • vi har jobbat med lera och gjort äpplen
  • vi har letat recept där äpple finns som ingrediens
  • vi har målat rönn med tryckteknik
  • vi har målat äpple med olika tekniker
  • vi har också gjort ett träd i klassrummet. I det hänger 28 namn på olika äppelsorter.

Vi har även skrivit, filmat, forskat om äpplen.

  • vi har tittat på filmer där vi lärt oss om de tio vanligaste träden i Sverige
  • vi har sett en film om äpple
  • vi har läst om rönnbärsmalar och äppelvecklare som är bekymmer för äppelodlare
  • vi har formulerat fyra olika problem som äppelodlarna kan mötas av och jobbat med lösningar
  • våra idéer har vi skrivit ner, ritat och sedan byggt prototyper som kan placeras i rubriker som Teknik för äldre i äppelodlingar samt stora och små djur på äpplen
  • vi har köpt 12 olika sorters äpplen i näraffären och haft en provsmakningsvecka
  • vi har jobbat ämnesintegrerat
  • vi har gjort egna matteuppgifter med ÄPPELTEMA

Lili Kapper, lärare på Klastorpsskolan

Beskrivning av arbetet med Utmaningen från Uppsävja förskola

På Uppsävja förskola har vi enats om att ha naturvetenskap som ett gemensamt tema och som ett led i detta anmälde vi oss till utmaningen. Vi kommer här att beskriva hur vi har jobbat på en av avdelningarna; Blåmesen med 24 barn i åldrarna 4-5 år.

Vi började med att göra en karta av gården och huset. Barnen fick då jobba i små grupper med kartan och försöka komma på vad som finns på gården. Barnen ritade och vi tog sen kort på olika platser där de tycker om att leka. Vi förstorade upp kartan och satte den på väggen och började placera ut var gungan, lekstugan mm finns.

Sen blev det dags att kartlägga djuren på gården. Vi upptäckte vilken fantastisk mångfald vi har och barnen har under hela våren och nu i höst samlat, vårdat och spanat på småkryp. Vi hade t.ex. under våren sådan tur att det föddes tre ekorrbarn under takpannorna på taken vid vår mellanmålsplats. Det blev en intensiv period då en av ungarna föll ner från taket och inte kom upp igen. Barnen matade med äpplen och brödkanter. Vi försökte även att bygga en stege till den så den kanske skulle kunna klättra upp. Rätt som det var en dag tog mamman sina barn i nacken och flyttade ut i skogen. Lyckligt slut på den historien…

Kollage av djur vi hittade på gården >>
Fjärilens utveckling >>
Fågelholkar och tulpanrabatt >>

Vi har också fått följa fjärilens utveckling på nära håll. Larver beställdes från England. Vi studerade och ritade och efter några veckor kom det ut vackra fjärilar som vi släppte ut i vår fina rabatt med tulpaner.

För att förbättra för våra djur på gården har vi satt upp nya fågelholkar, så i somras hade vi fågelungar i alla holkar utom en.

Vi har lagt ut mat till ekorrarna och rådjuren som besöker vår gård ibland.

På hösten planterar vi lökar så att fjärilar och humlor ska få något att ”äta”

På Uppsävja förskola tar vi vara på barnens intressen och frågor när det gäller djur och natur. Vi experimenterar och forskar tillsammans och försöker utmana barnen med öppna frågor. Vi ger barnen svar om de inte kan ta reda på det själva så ingen fråga blir hängande i luften. Samlandet av småkryp har gjort att både pedagoger och barn har lärt sig nya arter och upptäckt vilken mångfald vi har och att alla behövs.

Camilla Blomfeldt, Uppsävja förskola, oktober 2011 Uppsala

Om arbetat med Utmaningen på Västerhejde skola på Gotland

Vår skola är miljöcertifierad (Grön Flagg) sedan år 2003 och vi har i mer än 25 år arbetat med miljöfrågor och odlat i en skolträdgård. Vi har nu även en fin Skolskog i anslutning till skolan.

Skolgården är stor och varierande med en naturlig träddunge, bärbuskar, odlingskrage, rabatter m.m. Ekorrar ser vi då och då från klassrumsfönstren. Både kungsörn och havsörn har seglat över skolgården och många andra fåglar syns och hörs. Vi har en kanal som rinner förbi på den östra sidan och bakom där finns det åkrar. Det gör att vi har jordbrukets fåglar också t.ex. sånglärkor.

Förutsättningarna är alltså goda till en biologisk mångfald, men nu skulle vi ju bli ännu bättre! Så här gjorde vi:

I våras gjorde vi listor på vad som hade setts. Det blev en lista för träd och buskar, en för fåglar och en för fjärilar. Flera klasser använde skolans kikare och försökte leta fåglar. Klass 2 (nuvarande klass 3) blev fascinerade av hussvalorna som byggde sina bon under takets kant. De studerade hur de samlade lera och murade. Sedan tog de reda på fakta om hussvalor och skrev en fantasiberättelse. Dåvarande klass 1 har skrivit om olika smådjur som de hittat.

Vi bestämde att satsa mer på insekter. Vi hade redan två fjärilsbuskar på skolgården som varje sensommar drar till sig mängder med fjärilar. Vi har också några gånger kläckt fram tistelfjärilar som direkt flugit till de stora blomklasarna. Vi köpte två fjärilsbuskar till. Vi fick en massa plantor med kungsmynta, som drar till sig insekter, som vi satte i ett trädgårdsland. Vi sådde en påse med fröer ”Fjärilsörter”.

Fågelholkar och fladdermusholkar >>
Fantasiberättelser >>

En klass tillverkade humlebon av lerkrukor. Dessa fylldes av halm som doftade urin från gnagare (fick från zoo-affären!) och grävdes sedan ner på skolgården.

På träslöjden tillverkades fladdermusholkar och vanliga fågelholkar som sedan sattes upp i träden på skolgården. Vi vet att en halsbandsflugsnappare snabbt bosatte sig i en. Flera klasser matar fåglar på skolgården.

På Elevens val gör man isolerade trälådor som skall bli vinterbon för igelkottar!

Kättinge skola: Planteringsjobbet i pallkragarna startar.

Kättinge förskola och fritidshem vill öka mångfalden av insekter.

Vi har i det här uppdraget försökt främja mångfalden av insekter på vår skolgård. Vi har byggt en insektsrestaurang med växter som insekter tycker om. Fritidshemmet och förskolan ligger i angränsande lokaler och vi valde att göra det här projektet tillsammans.

Vi började med att bygga en trädgård av åtta pallkragar. Vi satte dem två och två. En förälder skänkte plattor som vi lade runt kragarna. När de var dags att planera fick de äldre barnen göra en skalenlig ritning över hur vi skulle utforma trädgården. Tillsammans tittade vi på bilder och bestämde vilka växter vi skulle välja utifrån vad insekter gillar.

Vi såg ganska många olika sorters insekter och det som var intressant var att barnen uppmärksammade insekterna på ett sätt som de inte gjort före vi byggde vår trädgård. De insekter vi fick bekanta oss med var, kålfjäril, nässelfjäril, bin, flugor, tvestjärt, spindel, nyckelpiga och myra. Vi såg dock inte så många insekter som vi hade hoppats. Eftersom det var första året blommade inte växterna så mycket men vi har stora förväntningar inför nästa år.

Att anlägga en insektsrestaurang >>

Vi har också använt trädgården som sinnesträdgård och har planterat växterna i fyra lådor med fokus på olika sinnen. Alla barnen kan nu växternas namn eftersom vi gjort skyltar i trä och satt på lådorna. Nästa år kommer vi att föra ett diagram över de insekter som besöker vår trädgård.

Barnen har varit mycket delaktiga och har själva tittat efter djur och känt och luktat på blommor och blad.

Lisbeth Karsson, Kättinge förskola och fritidshem

Annelundskolans förskoleklass valde att arbeta med fåglar i Utmaningen.

Syftet: Vi ska undersöka och förbättra den biologiska mångfalden.
Var: I närmiljön
Hur: Vi tittar runt i vår miljö som sträcker sig till Ån och Lilla skogen.
Så här arbetar vi:

  • Vi gör mind map om fåglar.
  • Barnen tittar i fågelböcker och diskuterar med varandra.
  • Vi sätter upp fågelbon i Kyrkparken och tittar vad som händer.
  • Barnen formar olika fåglar i lera. De arbetar två och två och bestämmer själva vilka fåglar de vill göra.
  • Vi gör fågelmat och hänger upp utanför vårt fönster så vi kan studera vilka fåglar som kommer och vad de föredrar att äta.
  • Fågelmaten består av kokosfett, pepparkakor, fågelfrö och bröd.
  • Vi lär oss titta i kikare.
  • Vi gör fågelholkar av papp.
  • Vi berättar för varandra vilka fåglar vi vill som ska flytta in.
  • Vi går till ån och tittar efter fågelbon och vilka fåglar som bygger bon.
  • Vi gör fågelholkar i grupp, målar och sätter upp i träden.
  • Vi ser vilka fåglar som flyttar in.
  • Vi ser hur fåglarna rör sig.

Eleverna skapade fågelbon och snickrade fågelholkar >>
Fågelskådning uppe på kullen >>
Duvan som byggde bo >>

Elevernas arbete dokumenterades med text och bilder som skickades till Bioresurs i bokformat. Så här ser bokens omslag ut.
I boken kan vi läsa hur eleverna funderade över hur det skulle kunna få fler arter av fåglar till skolgården.
Här är några förslag som gavs:

  • Vi kan sätta upp fågelholkar som vi har gjort
  • Vi kan sätta ut en burk med fågelfrön
  • Locka hit fåglarna med någonting gott
  • Strö ut lite bröd på marken
  • Fågelhus med 100 våningar
  • Fågelbad
  • Hus med fem lägenheter

Arbetet med att studera fåglar i närmiljön gav följande resultat >>