Småkryp i vatten på sommaren och hösten

På sommaren och i början av hösten är vattnet varmare i sjöar och vattendrag och det går ofta lätt att hitta många olika vattenlevande små djur eftersom de har hunnit fortplanta sig. Det blir en spännande upplevelse att undersöka vad som finns under ytan.

Mål med arbetsområdet ”Små djur i vatten”

Barnen/eleverna ska:

• känna igen och kunna namnge några vanliga små djur som lever i vatten och känna till något om deras krav på livsmiljö
• kunna ge exempel på livscykler och olika stadier hos några av dessa djur
• träna på att göra observationer och undersökningar i fält

Håva och sortera

Livet under ytan

Havsmiljö i miniatyr

Livet i en tångruska

Dela in barnen/eleverna i mindre grupper och se till att alla grupper har håvar, en lite större plastlåda, en eller flera burkar (gärna ett litet plastakvarium så att de kan se sina djur ordentligt), plastskedar och luppar.

Tilldela alla grupper ett område vid stranden att hålla till på så att inte alla håvar på samma ställe. Uppgiften är att håva upp så många olika små djur de kan hitta. Visa dem att de ska leta på vattenytan, bland växter, under stenar, i dyn o.s.v. Vänd håven upp och ner och skaka ner de infångade djuren i den större plastlådan. Ta upp djuren med plastsked och placera i burken (akvariet).

Under tiden grupperna håvar ställer du ut ett antal olika burkar med vatten i. Vid varje burk lägger du ett inplastat kort med bild på ett vattendjur. En burk märks ”Övriga djur” om de hittar något som inte finns på bilderna. När grupperna har håvat klart (det brukar ta tid eftersom de flesta tycker att det är jättespännande att fånga småkryp) ska de sortera sina fynd i de olika burkarna. Berätta sedan om de olika djuren och om deras livsmiljö. Vilka arter som förekommer beror på vilken typ av vattenmiljö det är (bäck/å, sjö/damm, lugnt eller oroligt vatten, näringsrikt eller näringsfattigt vatten, klart eller grumligt vatten, syrefattigt eller syrerikt vatten).

Exempel på några vanliga vattenlevande djur

Vissa djur är extra känsliga för syrebrist i vattnet, exempelvis dag- och nattsländelarver, sötvattensmärla och bäcksländelarver. Hundigel, sötvattengråsugga, dammsnäcka, fjädermygglarver och sävsländelarv klarar syrebrist bättre.

Om du hittar nedanstående djur kan du prata om…

• Snäckor: Många vattenlevande snäckor är både hane och hona på samma gång (gäller gruppen lungsnäckor). Vissa äter växter och alger andra är rovdjur eller asätare.
• Musslor: De äter fastsittande alger och plankton som de får i sig genom att filtrera vatten. Dammusslor kan bli upp till 20 cm stora.
• Iglar: Igelar är både hane och hona på samma gång men måste ändå träffa en annan igel för att få ägg och ungar. De har ofta en sugskål både i fram- och bakändan. Broskigeln och blodigeln är parasiter som suger blod från andra djur medan till exempel hästigeln äter mindre djur som insektslarver och maskar.
• Vattenlevande skalbaggar: De flesta larver och vuxna vattenlevande skalbaggar är rovdjur och äter till exempel sötvattensmärlor och insektslarver. Vuxna vattenlevande skalbaggar lever ofta i flera år och kan flyga.
• Ryggsimmare: Simmar på rygg med ryggen nedåt. Äter bland annat insektslarver, grodyngel och buksimmare. De hämtar luft från ytan som de förvarar både under täckvingarna och med hjälp av hår på buksidan för att kunna andas under vatten. En stor ryggsimmare kan bitas!
• Buksimmare: Buksimmare simmar med buken nedåt. De flesta är växtätare. De hämtar luft från ytan som de bär med sig för att kunna andas under vattnet. Buksimmare som lever i svenska vatten kan frambringa ljud genom att gnida benet mot kanten av huvudet.
• Skräddare: Skräddaren är ett rovdjur som suger ut innehållet ur andra djur med en snabel. Tack vare ytspänningen kan den röra sig på vattenytan, men om ytspänningen försvinner sjunker den och drunknar (se nedan för experiment om ytspänning). Skräddaren övervintrar på land i mossa eller under en sten.
• Dagslända: Dagsländor har ofullständig förvandling (ägg, larv (nymf), vuxen slända. Larverna utvecklas i vatten under något år, medan den vuxna sländan kan flyga och endast lever några timmar till ett par veckor. Larverna äter alger som sitter fast på vattenväxter eller bottenmaterial. De har synliga gälar på bakkroppen och tre smala spröt längst bak. Larven kan spruta ut vatten genom stjärten vilket hjälper den att röra sig snabbare i vattnet.
• Trollslända: Trollsländor har som dagsländor ofullständig förvandling. Larverna är rovdjur och äter grodyngel, insektslarver, maskar m.m. De har en så kallad fångstmask som ligger hopvikt under huvudet och blixtsnabbt kan kastas fram och fånga ett litet djur. Larverna kan leva i vattnet i flera år innan de blir vuxna sländor.
• Sötvattensgråsugga: Klarar förorenat och syrefattigt vatten. Äter multnande växtdelar. Har sju par par gångben. Andas med gälar som sitter bakom gångbenen på undersidan. Honan är större än hanen.
• Sötvattensmärla: Äter alger och döda växter. De kan bli upp till 20 mm långa och hanen är större än honan. Känslig för förorenat och syrefattigt vatten.

Gissa djuret

Gör i ordning bilder på djur (flera bilder av samma djur) som finns i den vattenmiljö som ni ska besöka. Låt barnen stå i ring och ge dem sedan var sin djurbild. Flera barn ska få samma djur. Nu får de beskriva sitt djur: Mitt djur har sex ben, mitt djur har små spröt i bakändan, mitt djur äter bara växter, mitt djur kan bli upp till 20 cm, mitt djur lever flera år under vatten men bara några timmar på land o.s.v. De andra barnen jämför med sina bilder och om de tror att de har samma djur som det som beskrivs, då håller de upp sin bild. Denna övning är bra att använda som avslutning när man har jobbat med småkryp i vatten, för att se vad barnen har lärt sig om de olika djuren.

Experiment med ytspänning

Påvisa ytspänning genom att använda en skål med vatten. Häll på svartpeppar som flyter beroende på ytspänningen och doppa sedan fingertoppen först i lite diskmedel och sedan i vattnet. Diskmedlet gör att ytspänningen försvinner och svartpepparen sjunker.

Studera skräddare som rör sig på vattenytan. Om ytspänningen försvinner sjunker skräddaren och drunknar.

Vi jobbar också med: miljö, svenska (att beskriva), fysik och sociala förmågor (samarbete och att lyssna på varandra)

Läs mer

Många fler praktiska övningar för yngre elever finns under Resurser, Organismvärlden med ekologi.

Utmaningen för förskola och grundskola F-6 innehåller tematiska uppgifter med koppling till exempelvis fåglar, vattenlevande djur och biologisk mångfald som barn och elever kan göra utomhus. Dessutom redovisas skolors och förskolors arbete.