Fascinerande forskning – Vårt ursprung

Övningar och laborationer

Förståelse för evolutionen – mekanismerna och utvecklingen av organismerna – är grundläggande och centralt inom biologiämnet. Evolutionen ska därför inte ses som en isolerad del av biologiundervisningen. För alla delar av biologin, som cellbiologi, molekylärbiologi, ekologi och etologi, samt växters och djurs anatomi och fysiologi, är en grundläggande förståelse för evolutionen avgörande för att förstå samband, likheter och skillnader. Det som gör det extra intressant är att man nu förstår allt mer av de molekylära mekanismerna bakom evolutionen. Inte minst ger genetiken nya möjligheter att följa människans utveckling och förstå mer av hur vår art och närstående arter har spridits över jorden. Hur grupper av människor med olika ursprung har smält samman, medan andra grupper har levt isolerade från varandra.

Människans evolution

VI OCH VÅRA NÄRA SLÄKTINGAR

Ensembl

Använd databasen www.ensembl.org, där genomen för ett stort antal arter finns registrerade.

• Ta reda på antal kromosomer, baspar och kodande gener i genomet för ett urval av arter. Jämför med motsvarande uppgifter för människa.
• Ge exempel på organismer som har särskilt stora genom eller betydligt fler kromosomer än de flesta andra. Hur många gener finns hos människan i jämförelse med några andra arter?
•  Använd Ensembl och jämför strukturella förändringar i kromosomerna hos människa och schimpans. Vad beror det på att antalet kromosomer skiljer mellan de båda arterna? Fortsätt att undersöka antalet kromosomer hos de stora aporna. Går det att ange en ungefärlig tidsperiod när skillnaden i antalet kromosomer uppstod?

Artiklar från Bi-lagan om människans evolution

Likhet på DNA-nivå

Artikeln Likhet på DNA-nivå handlar om att det är komplicerat att jämföra två arter eller två individer på DNA-nivå. Vad betyder det att två organismer är till en viss procent lika varandra?

Människans evolution

I artikeln Människans evolution beskrivs släktskapet mellan nutida människor respektive neandertal- och denisovamänniskor, som också kan studeras i bioinformatikövningen Lär känna din släkt (se nedan).

Människans päls

I artikeln Människans päls diskuteras kring frågor om varför människans hårbeklädnad är annorlunda jämfört med våra närmaste släktingar och om hur evolutionen har gått till, samt om senare tiders pigmentförändringar hos befolkningen i norra Europa

Lär känna din släkt

I övningen får eleverna själva välja ut 12 olika organismer som de vill jämföra släktskap mellan. I uppgiften använder man sig av sidan Genbank för att leta upp en viss DNA-sekvens som är välkonserverad och som går att jämföra. Av DNA-sekvenserna skapar sedan eleverna ett släktträd som de får tolka och diskutera.

Lär känna din släkt
Läs artikel i Bi-lagan om övningen (Bilagan nr 1, 2014)

Interactive Phylogenetic tree

På webbsidan Interactive Phylogenetic Tree från Learn Genetics visas ett släktträd med 17 organismer. Klicka på två av organismerna och antalet gemensamma gener visas. Till exempel delar schimpans och bakterien E.coli 506 gener.

Jämförelse av förmänniskor

Jämför kranier av förmänniskor, gorilla och schimpans med nutida människor. Använd antingen fysiska modeller av skallar eller 3D-bilder. Jämför exempelvis formen av skallarna, ansiktenas profiler med käkpartierna, storleken av ansiktena i förhållande till hela skallen, hjärnvolymen, ögonbrynsbågarna och tändernas form.

Hemsida med 3D-bilder

Piltdownmannen

1912 hittades en skalle i södra England av en förhistorisk människa, som kallades Piltdownmannen. Fyndet väckte stor uppmärksamhet, men också skepsis. Studera bilder av Piltdownmannen och ta reda på mer om fyndet.

Piltdownmannen, 3D-animering