Släktskap och systematik
Jordens historia sträcker sig tillbaka ca 4,5 miljarder år och man räknar med att livet uppkom för ca 3,5–4 miljarder år sedan. Miljön på jordytan var från början mycket ogästvänlig och det tog lång tid innan miljöförhållandena gjorde det möjligt för liv att existera på jorden. Det pågår ständigt ett samspel mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Miljöförändringar under jordens historia har förändrat villkoren för de levande organismerna, men organismer har också ändrat miljön och därmed förutsättningarna för andra organismer. Alla organismgrupper som finns i dag har förändrats under en lång utvecklingshistoria.
Nedan finner du lektionsmaterial om jordens och organismvärldens utveckling för både yngre och äldre elever.
Många övningar under området bioinformatik belyser släktskap och livets utveckling, se även övningar i Bioinformatik.
För yngre elever
Sortera djur
Låt yngre elever ta med leksaksdjur av olika slag hemifrån och sortera dem i grupper efter hur de liknar varandra. För lite äldre elever kan övningen bli utgångspunkt för att diskutera anpassningar och evolution.
Sortera djur
Kompletterande material till övningen ”Sortera djur”
Dinosaurier i klassrummet
Två artiklar om dinosaurier:
Med ett stort kliv in i klassrummet
Dinosaurier på schemat – från förskola till gymnasieskola
Extramaterial till artikeln Dinosaurier på schemat – från förskola till gymnasium
För äldre elever
Evolutionära träd
Att kunna tolka evolutionära släktträd är inte helt lätt. Det övergripande syftet med övningarna är att träna på ”trädtänk”. Lektionsmaterialet innehåller två olika övningar, en power point-presentation samt en lärarhandledning. I lärarhandledningen tar vi upp beskrivningar av kända svårigheter, ger förslag på användbara begrepp och hur man ska tänka för att förstå och kunna tolka evolutionära träd. Övningarna passar för högstadiet och gymnasiet.
Evolutionära träd (lärarhandledning, pdf)
Evolutionära träd (powerpoint)
Snabbkurs om evolutionära träd (elevinstruktion, pdf)
Trädtänk (elevinstruktion, pdf)
Kamratritning version 1 (elevinstruktion, pdf)
Kamratritning version 2 (elevinstruktion, pdf)
Petra Korall, universitetslektor vid Uppsala universitet, har tagit fram övningarna och lärarhandledningen i samarbete med Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Övningarna och lärarhandledningen är bearbetade av Bioresurs.
För fler tips och fakta läs även artikeln Att tolka livets träd s. 7-11 från Bi-lagan nr 2 2023.
Ytterligare lästips är artikeln Tankar om evolutionära träd i tidningen Biologen nr 2 2023 av Jörgen Stenlund som bland annat studerat hur elever uppfattar interaktiva visualiseringar av evolution. Länk till doktorsavhandlingen (2023).
Utveckling av växterna
Läs om växternas utveckling i Efter Linné, sidorna 26-39
Här beskrivs två till exempel som visar hur förändringar i växternas byggnad är kopplande till genetiska förändringar: Blommornas ABC och Variation i naturen. Bilder på olika arter av grönalger visar hur man kan studera grönalger från ett vattenprov och fundera på skillnader mellan encelliga och flercelliga organismer.
Kontinentaldrift
Miljöförhållandena för de levande organismerna har förändrats under jordens utvecklingshistoria, inte minst beroende på kontinentaldriften. 1912 presenterade Alfred Wegener, meteorolog från Tyskland, teorin att alla kontinenter tidigare hade suttit ihop i en enda jättekontinent, Pangea, men det dröjde ända till 1968 innan man på en geologisk konferens slutgiltigt accepterade teorin. Lägg ett pussel som visar hur kontinenterna har förflyttat sig.
Plattektonik och livets historia (Artikel)
Mall till Pangea-pussel
Länk till animation (YouTube)
Människans evolution
Under tusentals år har vi människor frågat oss vilka vi är och varifrån vi kommer. Idag har nya tekniker öppnat tidigare okända områden av vår egen evolutionshistoria för forskarna.
Embryonalutveckling
Forskning inom embryologi inklusive den genetiska styrningen av embryonalutvecklingen ger möjlighet att bättre förstå den evolutionära bakgrunden. Ett par av nobelprisen i Fysiologi eller Medicin är intressanta i sammanhanget. 1995 gick priset till E. Lewis, C. Nüsslein-Volhard och E. Wieschaus för upptäckter av hur den genetiska kontrollen sker under embryonalutvecklingen av bananfluga.
Sammanställning av filmer och bildmaterial om zebrafiskens utveckling. Ett material som togs fram i samarbete med zebrafiskeenheten vid SciLifeLab samband med Bioresursdagarna 2012.En artikel om zebrafisken, med övningar om embryonalutveckling:
Den lilla fisken från Ganges – en modellorganism
År 2002 tilldelades S. Brenner, H. Horvitz och J. Sulston nobelpriset för upptäckterna av ”genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd”, forskning som visar hur utvecklingen av enskilda celler i ett embryo kan följas.
Brickan som resurs i undervisningen
Föremål konkretiserar och blir ett hjälpmedel till förståelse.
Vad ska fossil vara bra för?
Som paleontolog arbetar man med att utforska hur livet på jorden sett ut genom historien. Den absoluta majoriteten av alla organismer som någonsin funnits är idag utdöda – och de som finns idag kommer kanske att undersökas av paleontologer i en avlägsen framtid.
Evolutionsfika
Bygg ett släktträd med hjälp av mat och dryck och visa organismernas släktskap och evolutionära utveckling.
Studier av celler i ett evolutionärt perspektiv
I laborationerna som genomfördes under Sverigefinalen till EUSO-tävlingen får eleverna studera olika celler i mikroskop och utifrån deras egenskaper avgöra till vilka grupper de hör och diskutera den evolutionära utvecklingen.
Släktforskning i grönsaksdisken
Vilka grönsaker hör ihop? Övningen innehåller bilder på grönsaker, som tillsammans representerar fem olika växtfamiljer, med tre grönsaker i varje familj. Vilka hör ihop?
Släktforskning i grönsaksdisken
Facit, släktforskning i grönsaksdisken
Sortera och ordna med Linné
Många upplever nog att det finns ett myller av arter i naturen. Om man inte kan namnen på några arter känns det kanske oöverstigligt att lära sig känna igen ens de mest vanliga växterna, men för varje art man lär sig blir det lättare att urskilja fler arter och lära sig vad de heter. Igenkännandets glädje ger lust att lära! Att sortera organismer efter utseende innebär att man tränar sig i att iaktta och känna igen arter och grupper av organismer.
Sortera och ordna
Sortera som Linné
Linnés sexualsystem
Linnés sexualsystem
Växtfamiljer
Kan klassen klassificering?
Systematik handlar om att identifiera, beskriva, namnge och klassificera organismer utifrån deras släktskap. Att sortera och klassificera är grundläggande för biologi och ingår i styrdokumentens centrala innehåll för både grundskola och gymnasium. Läs om olika begrepp inom systematiken och om Artdatabankens arbete och gör en övning med släktträd.
Kan klassen klassificering?
Bygga och diskutera släktträd
Bilder
Databaser om arter
Kan man hålla reda på alla arter på planeten? Idag finns flera olika databaser som samlar information om allt levande, gratis för vem som helst att söka i.
Databaser om arter
Användbara databaser med information om arter
Tips på undersökningar i databasen gbif.org
Arternas folkbokföring
Sökning och källkritik med hjälp av Dyntaxa