Allemansrätten och skogens sociala värden
Allemansrätten och skogens sociala värden
I skogen går man tyst på mjuka mossmattor. Vinden susar svagt och för med sig doften av gran och tall. Blåbären och kantarellerna som växer halvt dolda bland riset ger upptäckarglädje. Solstrålarna glittrar och värmer. Tystnaden bryts av en orrhöna som oväntat flyger upp alldeles intill. En gren knäcks och en älg skymtar på långt håll mellan granarna. Skogen ger upplevelser som fyller alla sinnen. Jag laddar mina batterier.
Med andra erfarenheter bakom sig kan skogen upplevas som otrygg och skrämmande: I skogen hör man inte stegen, mossmattorna dämpar alla ljud. Vem är det som rör sig så tyst? Ett plötsligt ljud av grenar som knäcks. Var det en människa eller ett djur? Och fåglarna. Inte låter fåglar så i landet jag kommer från. Dofterna är också främmande och hur skulle jag våga plocka bären och svamparna – inte ser de ut som hemma och kanske är de giftiga?
Samma skog men olika upplevelser. Förtrogenhet och trygghet när man vistas i naturen är förutsättning för att kunna ta till sig kunskaper och få ett intresse för natur- och miljöfrågor. Många människor gillar att vara ute i skogen och känner att de mår bra av att vistas i skogsmiljöer. Vilka är dina upplevelser av skogen?
Diskutera följande frågor:
- Vilka skillnader finns det mellan hur naturmiljöer (skogen) används av människor i olika länder? Vilka erfarenheter har du?
- Vilken betydelse har skogen som rum för människor att vistas i?
- Känner du dig trygg i skogen? Är det något som du tror kan vara hotfullt i en svensk skog?
- Vad kan man göra tillsammans i skogen?
- Hur ser skogarna ut i Sverige? Vilka skogstyper finns det?
- Vilken betydelse har skogen som resurs för råvaror?
- Skogen är värdefull för många andra organismer än människor. Ge exempel på arter som finns i skogsmiljöer. Jämför med ditt närområde. Vilka djur, växter och svampar är vanliga?
Allemansrätten
I Sverige har vi rätt att vistas i naturen även om vi inte äger marken. Det finns sådant vi får göra, men också sådant vi inte får göra i naturen. Inte störa – inte förstöra, det är huvudregeln i allemansrätten.
Om man söker på ordet omsorg i ett synonymlexikon får man synonymer som exempelvis vård, omtänksamhet, uppmärksamhet och hänsynstagande. Utgå från innebörden av de här orden och det blir enkelt att förstå allemansrätten, som innebär både skyldigheter och möjligheter.
”Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 § regeringsformen). Men allemansrätten är ingen lag och det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet.” (Naturvårdsverket)
Det är inte bara djuren, växterna, svamparna och bakterierna som är viktiga för ett ekosystem. Människans inverkan har också ofta stor betydelse som framgår av uppgifterna nedan.
Naturvårdsverket har information om allemansrätten på ett stort antal språk, både mindre foldrar och mer omfattande broschyrer. Här finns också specialinformation om bärplockning, paddling och eldning på flera språk.
På hemsidan från Håll Sverige rent finns texter med nedladdningsbara affischer om allemansrätten på tyska, engelska, nederländska, arabiska, somaliska, dari, farsi och tigrinja.
Uppgifter - Studera ett naturområde
Studera ett naturområde. Hur påverkar mänskliga aktiviteter naturen?
Planera undersökningen enligt nedan:
1. Vilka frågor ska undersökningen ge svar på? Några exempel ges nedan.
- Vilken användning har människor av naturområden i närheten av skolan (t.ex. skogspromenader, bärplockning, skogsbruk, fiske och jordbruk)?
- Finns det intressekonflikter kring användningen av naturområdet? T.ex. olika uppfattningar mellan markägare/joggare respektive ryttare, mellan skogsägare respektive bärplockare och mellan kommunens exploateringsbehov och friluftslivets intressen.
- Kan man se spår av hur människor har använt området i ett historiskt perspektiv? Sök efter gamla gårdsmiljöer, stenmurar och stubbar efter avverkade träd. Nya och äldre kartor kan visa var man hittar spår efter mänskliga aktiviteter. Sök efter nya och historiska kartor på Lantmäteriets hemsida, kontakta ett länsmuseum eller en hembygdsförening.
- Hur sköter man naturområdet och vilket syfte har man med markanvändningen?
Om det gäller ett skogsområde:
- Hur gammal är skogen?
- Kan man förstå hur området har förändrats genom att studera träden och strukturen på skogen?
- Är skogen planterad? (Är det samma trädslag? Står träden i raka rader? Är de lika gamla?)
- Finns det stubbar efter avverkningar? (Räkna årsringarna på stubbarna. Hur gamla är träden?)
- Kan man se spår av odlad mark? (Finns det odlingsrösen? Finns det kvarstående växter från trädgårdar eller från odlingslandskapet?)
2. Vilket område ska studeras?
Studera en karta och välj ett område där det är lämpligt att studera den frågeställning du är intresserad av. Avgränsa ett lagom stort område.
3. Hur ska undersökningen, dokumentationen och redovisningen göras?
Sök kontakter för att få upplysningar om hur området har använts tidigare eller för att förstå konflikter kring markanvändningen, till exempel markägare, hembygdsföreningar och kommunens miljöförvaltning. Dokumentera med foton eller film så att en person som inte besökt området ändå kan få en god uppfattning om hur det ser ut. Planera för vilka objekt som ska dokumenteras. Planera också hur redovisningen ska göras. Ska en powerpoint-presentation användas, en film eller annan redovisning modell?