Djur
Det är både roligt och intressant att ordna boplatser och livsmiljöer för olika slag av djur. Bara att se något som rör sig brukar väcka elevernas intresse. Dessutom kan djurens beteende, livscykel och val av föda studeras.
Det finns inte några restriktioner för att hålla ryggradslösa djur i odling inomhus, men självklart ska man behandla dem på ett varsamt sätt och sköta om dem väl. Ryggradsdjur får i allmänhet inte hållas i skolan utan tillstånd, men det är tillåtet att i mindre omfattning ha akvarier med fiskar och att under en begränsad tid studera grodyngel förutsatt att de släpps ut igen på samma plats som de fångats. Här beskrivs hur man tar hand om och gör undersökningar med gråsuggor, nematoder, Artemia, vandrande pinnar, mygglarver och akvariefiskar.
För yngre elever
Vårfjärilar
Elevinstruktionen innehåller fakta om tidiga vårfjärilar och livscykler (årstidshjul) för en typisk sommarfjäril (kålfjäril) och en tidig vårfjäril (nässelfjäril). Uppgifterna ger övning i att tolka bilder och i att beskriva utseende hos de fem vanligaste vårfjärilarna. I lärarhandledningen finns förslag på fler uppgifter till bildmaterialet.
Vårfjärilar (elevinstruktion, pdf)
Vårfjärilar (lärarhandledning, pdf)
Bildark med fjärilar (utskriftsmaterial, pdf)
Kompost med gråsuggor
Bakterier, små djur och svampar – det behövs en hel armé av organismer för att få en kompost att fungera. Gråsuggor är små trevliga djur som trivs i mörk och fuktig miljö. I klassrummet kan man ordna med en minikompost av antingen en mjölkförpackning eller en petflaska där gråsuggor och andra småkryp får hålla till.
Gör en minikompost av petflaskor (pdf)
Gråsuggan – ett älsklingsdjur (pdf)
Vad händer med löven på hösten? (pdf)
Födovalsförsök med gråsuggor
Gråsuggor passar också till födovalsförsök. Här beskrivs ett försök med födovalskammare tillverkad av krukbrätten från en plantskola.
Följ utvecklingen från ägg till groda
Gör ett litet akvarium och samla några grodyngel. Följ sedan utvecklingen till en liten minigroda. Släpp ut grodorna igen på samma plats som du fångade dem.
Päls med många funktioner
I den här uppgiften kan eleverna fundera på hur djur har anpassats till olika miljöer genom att diskutera i vilken miljö djuret lever i, vilken funktion pälsen har och hur pälsen (eller delar av pälsen) hjälper djuret att överleva.
Fötter, fenor, labbar och tassar
Jämför olika djurs fötter. Var och hur lever djuret? Är det på land eller i vatten? Är det varmt eller kallt? Varför ser tassarna ut som de gör? Hur används fenorna? Ser fram- och bakben likadana ut? Armar, ben, händer och fötter kan berätta mycket om var ett djur lever och vad det har för livsstil.
Fötter, fenor, labbar och tassar (pdf)
Lärarkommentarer (pdf)
Odla mygglarver
Pingviners anpassning
Pingviner har en kompakt kroppsform och små extremiteter för att avge så lite värme som möjligt. De har ett yttre lager av fjädrar som täcker varandra och skapar ett vind- och vattentätt skydd på land och under det finns ett späcklager som isolerar. Övningar för yngre och äldre elever.
Fortplantning – om ägget
Om fortplantning och utveckling: Här finns övningarna ”Hållbara ägg” samt ”Vem har lagt äggen”?
Ordna boplatser för vilda bin
Våra städade och välansade trädgårdar saknar ofta lämpliga håligheter. Genom att ordna boplatser för vildbin och andra steklar kan du hjälpa dem att trivas och dessutom få hjälp med pollinationen av växter. Här beskrivs hur du kan tillverka boplatser till solitära bin.
Spindlar – lockande och läskiga
Lär dig känna igen olika spindelfamiljer och hur de kan studeras.
Spindlar – lockande och läskiga
Besök Facebookgruppen Spindelnätet, en digital mötesplats för spindelintresserade.
Bladlusen i undervisningen
För att göra ekologiundervisningen i klassrummet mer levande kan man studera bladlöss, som ger anledning att ta upp många intressanta anpassningar.
Evolution: En nyckelpiga jag har i handen…
Evolutionsundervisning med utgångspunkt i levande organismer, se sidorna 20-21
Bladlusen i undervisningen
Fågelbordet – ett eldorado för etologisk undervisning
Vintertid är ett fågelbord, lite fågelfrön och en ostörd miljö, allt man behöver för att göra enkla men intressanta etologiska studier på fåglar.
Mesig eller kaxig
Bygg fröautomater och studera fåglarnas beteende när de äter. Vem vinner kampen vid fröautomaten? Se kalenderuppslaget för november.
Vad gillar blomflugor?
ArtDatabanken vid SLU har gjort en guide för att lära känna några av de vanligaste blomflugorna med förslag på vad man kan arbeta med i skolan.
Varför lockas blomflugor att flyga till vissa blommor men inte till andra? Den frågan försöker forskare vid Uppsala universitet få svar på i ett treårigt projekt. Här berättar två av forskarna om studien och ger förslag på hur elever kan gå tillväga för att själva studera blomflugor.
Guide till blomflugor från ArtDatabanken
Vad gillar blomflugor?
Humlor som studieobjekt
Låna metoder från forskningen när eleverna gör undersökningar. Att göra iakttagelser och formulera hypoteser blir utgångspunkt för små forskningsuppgifter och ger näring åt elevernas upptäckarglädje vid naturstudier. Här gör en klass iakttagelser av humlor och genomför små forskningsuppgifter ute i naturen. En artikel och flera arbetsblad beskriver hur det går till, se nedan.
För äldre elever
Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen
Några av oss har nog haft vandrande pinnar som husdjur. Från en enda vandrande pinne kan det efter ett tag bildas en hel massa pinnbarn! Hur kunde det gå till? Och hur kommer det sig att vandrande pinnar ser ut som de gör? Det är två frågor med evolutionära aspekter som är intressanta att diskutera i skolan.
Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen (artikel i Bi-laga 3 2009, pdf)
Importerad fjäril i sugar snaps
Etologi: Medfött och inlärt
Vad vet vi om djurens beteende? Alla beteenden innehåller både någon form av ärftliga komponenter och inlärning, därför är frågan om ett beteende är inlärt eller medfött inte helt relevant. Vissa beteenden är till större grad medfödda, instinkter, och andra verkar vara mer ett resultat av inlärning. Fundera på i vilken grad ett beteende innehåller ärftliga komponenter i förhållande till inlärning. Varför beter sig djuren som de gör och hur går inlärningen till? Övningen passar för högstadiet och gymnasiet.
Medfött och inlärt (elevinstruktion, pdf)
Medfött och inlärt (lärarkommentarer, pdf)
Medfött och inlärt (artikel i Bi-laga 2, 2018 pdf)
Etologi: Kolla på djuren
Många har hund eller katt hemma, men filmer på Youtube är också ett bra alternativ för att studera djurens beteenden – en spännande uppgift för både yngre och äldre elever.
Kolla på djuren!
The expression of the emotions in man and animals, Charles Darwin, Darwin online
Rovdjur på schemat
Fascinerande fisk
Artikeln ger grundkunskaper om fisk och beskriver bland annat hur man kan dissekera och åldersbestämma fisk.
Undersökningar av nematoder
Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här tittar närmare på kallas nematoder.Här finns också en enkel beskrivning av hur du kan titta på nematoder i prover från mossa och förna.
Kolla på minimaskar
Titta på nematoder i prover från mossa och förna
Artemia
Ett djur som klarar extrema förhållanden är Artemia, ett litet kräftdjur som naturligt lever i saltsjöar, t.ex. Great Salt Lake i Utah, USA. De klarar både höga salthalter och uttorkning. Artemiaembryon, som kan köpas i akvarieaffärer, ser ut som små pepparkorn. När man lägger dem i en 3%-ig saltlösning kläcks små millimeterstora larver efter något dygn. Sedan sker en tillväxt under några veckor så att den vuxna individen blir drygt 1 cm lång. Ett litet ekosystem kan skapas i ett akvarium där Artemia lever på encelliga alger och ingen tillförsel av annan föda behövs. Detta enkla ekosystem kan bilda utgångspunkt vid diskussioner med elever om fotosyntes, cellandning och samverkan inom ett ekosystem. Information om hur man odlar Artemia och exempel på undersökningar finns nedan.
Överlevare i extrema miljöer
Se även utförlig beskrivning med odlingsanvisning
En film om Björndjur