Praktisk ekologi

Övningarna syftar till att träna iakttagelseförmågan och öka ordförrådet, samtidigt som eleverna får möjlighet att uppleva och upptäcka naturen.

Beskriv ett ekosystem med bilder som finns i skolans närhet

Dokumentera exempelvis en park, skog, naturlig betesmark, sjö eller våtmark. Använd mobilkamera, surfplatta eller kompaktkamera. Visa på det som utmärker ekosystemet genom att ta översiktsbilder som ger en helhet, men fotografera även enskilda arter. Välj ut det minsta antal bilder som ändå gör att man kan förstå vilken typ av ekosystem det är.

I en skog med blandade lövträd och barrträd kan man välja att ta bilder på träd (t.ex. gran, björk), växter på marken (t.ex. blåbärsris, husmossa) och någon översiktsbild. Komplettera med bilder på något som speciellt fångar uppmärksamheten, kanske ett djur eller spår av mänskliga aktiviteter.

Tillbaka i klassrummet kan bilderna sättas samman till ett bildspel och lärare och elever kan tillsammans reflektera över iakttagelser och upplevelser.

Gör en fotoflora

Gör en fotoflora som visar naturmiljön kring skolan. Fotografera enskilda arter såväl som miljöbilder.

Fjorton vanliga arter i skogen innehåller bilder på arter från olika skogsmiljöer. Skriv ut den, klipp isär bilderna och para ihop rätt bild med rätt namn.

Vart tar allt vägen?

Döda växter och djur bryts ner av djur, svampar och bakterier. I annat fall skulle det samlas organiskt material i stor mängd. Hur skulle det vara att vada i meterhöga lager med dött material om man vill ta en skogspromenad? Hur kan man se att det sker en nedbrytning?

Gör quizen eller använd frågorna i Vart tar allt vägen?

Sök upp ett område i en barrskog där berghällar täcks av ett cirka decimetertjockt lager med förna, rötter och mossa. Lyft försiktigt upp skiktet och se tunna trådar av svamphyfer i vitt och gult. Leta efter tickor som växer på träd. Hur påverkas veden av svamparna? Svampar är viktiga nedbrytare i barrskogar. Läs mer i Bi-lagan nr 2 2011 som handlar om svampar i skogen.

Undersök och ta reda på: Vad händer med växtligheten på hösten när ljus och temperatur minskar? Vilka träd får vackra gula och röda höstfärger? Vilka träd tappar sina blad först? Vilka löv bevaras längst och vilka bryts ner snabbast? Vilka växter är vintergröna och vilka tappar sina blad på hösten?

Fyll en glasburk eller en avskuren petflaska med skikt av sand och jord. Lägg överst till exempel några olika löv och skal av potatis och äpple. Täck kärlet med aluminiumfolie. Lägg i några maskar och låt kärlet stå svalt. Vad händer med det som ligger överst i kärlet och med skikten av sand och jord? Se filmen Bygg din egen maskkompost!

Gråsuggor är liksom daggmaskar viktiga nedbrytare i naturen. De är lätta att hålla som ”husdjur” inomhus. Gör en kompost med gråsuggor. Samla in några gråsuggor, placera dem i en burk eller mjölkkartong med växtrester och låt burken stå svalt och mörkt. Läs mer om hur gråsuggor kan användas i undervisning i Bi-lagan 2 2003 och Bi-lagan 1 2012.

Pröva att lägga olika saker i en kompost eller under en brädbit på marken och kontrollera vad som har hänt efter vissa intervall. Undersök till exempel hur lång tid det tar att bryta ner bananskal, tepåse, apelsinskal och en äpplebit. Se artikeln Gråsuggan – ett älsklingsdjur? från Bi-lagan nr 2 2003.

Årstidsväxlingar i naturen

Årstiderna avspeglar sig i naturen – följ växternas och djurens årscykel.

Använd frågorna i Årstidsväxlingar i naturen (liknande quiz som ovan) som utgångspunkt för samtal och besök ett naturområde för att se hur det ser ut i verkligheten.

Följ ett träd året om, se Utmaningen från Bioresurs 2012

Notera vilka tecken i naturen som visar att det börjar bli vår eller höst. Vilka insekter, fåglar och blommor kommer tidigt på våren? Vilka förändringar inträffar när det blir höst?

Rapportera blomning, lövsprickning, skottskjutning, bärmognad, höstfärger och lövfällning på webbsidan Naturens kalender. Här kan man också följa utvecklingen av våren och hösten över landet.

Se även Vattenriket i Kristianstads kommun, som har en enkel sida med förteckning över arter och möjlighet till rapportering av vårtecken.

Variation ger evolution

Om man studerar individer som hör till samma art syns större eller mindre skillnader. Variationen mellan individer medför att det finns skillnader i egenskaper som kan vara betydelsefulla för att klara sig i olika miljöer.

Undersök variationen hos exempelvis blåsippa eller vitsippa genom att räkna kronblad och jämföra färg. Se Bi-lagan nr 2 2013.

Slutet modellekosystem

Vad behöver växter för att leva? Artikeln odla i slutna rum beskriver hur man kan skapa ett slutet modellekosystem i en glasflaska. Vad behövs för att växterna ska klara sig i glasflaskan? Hur kan det komma sig att växter som planteras i den slutna glasflaskan kan överleva i flera år utan att man tillför något? Artikeln finns i Bi-lagan nr 1 2009.

Webbsidan har utvecklats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik med stöd av Skolverket.
Kontakt: info@bioresurs.uu.se