Utmaningen 2015: Ekosystemtjänster till nytta för oss

Pollinering

Begreppet ekosystemtjänster är centralt för att förstå vårt beroende av naturen. Det anknyter till innehållet i styrdokumenten på flera sätt som framgår nedan.

Att arbeta med utomhusaktiviteter är att synliggöra mycket av det spännande samspelet som sker i naturen, oftast helt osynligt för oss. Här kan vi arbeta med alla sinnen och försöka förstå hur viktiga ekosystemtjänsterna är för både människor och djur.

Nedan beskrivs några exempel på hur man kan arbeta praktiskt med ekosystemtjänster i skolan, se även Bi-lagan nr 1 2015 där det finns flera artiklar som berör ekosystemtjänster. Fler exempel beskrivs också i materialet från WWF och Skolverket, se referenser nedan.

Redovisningar från skolor och förskolor som arbetat med Utmaningen 2015 om ekosystemtjänster. 

Ur styrdokumenten

Ekosystemtjänster i läroplanerna

Förskolans läroplan LPfö 98 (reviderad 2011), se Utveckling och lärande, underrubriken Mål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra.

Kursplanen i biologi för gr 1-6

Enligt läroplanen Lgr 11, kursplanen i biologi ska skolans lärare och elever i åk 4-9 arbeta med de centrala begreppen ekosystemtjänster och hållbar utveckling. Under rubriken ”Natur och samhälle” för åk 4-6 finns exempel som nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. För åk 7-9 nämns fotosyntes och förbränning i som exempel på ekosystemtjänster.

I kommentarer till kursplanen i biologi nämns både producerande (till exempel mat och råvaror) och stödjande tjänster (till exempel vatten och cirkulationen av näringsämnen). Här talas också om reglerande tjänster (till exempel pollinering av växter och rening av vatten). Till hållbar utveckling och ekosystemförvaltning kopplas de kulturella ekosystemtjänsterna.

Gör egna kartor över ekosystemtjänster i närmiljön

En bra utgångspunkt för arbetet kan vara att inventera vilka ekosystemtjänster som finns i närmiljön. Även om skolan ligger mitt inne i en stad finns det säkert en park, träddunge, vattenmiljö eller friluftsområde som kan kopplas till ekosystemtjänster. Det ger eleverna en uppfattning om vad ekosystemtjänster är och hur viktiga de är för människan. Eleverna kan utgå från samma eller olika områden.

Rita en enkel karta eller använd en färdig karta eller flygfoto som underlag. Det tillåtet för elevarbeten och för internt bruk i skolan att skriva ut en karta från Eniro. Kartan blir sedan underlag för eleverna att markera ekosystemtjänster i närmiljön. Märk ut på kartan hur den omgivande naturen används idag, av dig själv eller andra.

Ta foton av miljöerna/objekten. Eleverna får sedan redovisa vad de funnit och motivera/förklara vilka ekosystemtjänster de vill uppmärksamma från närområdet. Det kan handla om exempelvis vattnets kretslopp (vattenrening), biologisk mångfald, pollinering och friluftsliv.

Se även uppslaget för oktober månad i Bi-lagan nr 2 2010 och materialet Naturens tjänster från WWF.

Ekosystemtjänster från växter och insekter

Många odlade och vilda växter är beroende av insektspollinering.

  • Bygg egna modeller av humlor/bin/blomflugor av till exempel enkla målarpenslar som du sätter vingar och kroppar på. Penselhåren får agera insektens insamlingsorgan. Exempel på växer att pollinera är squash och melon. Se även Bi-lagan nr 2 2013, månadsuppslaget för februari.
  • Undersök hur humlor pollinerar växter, se artikel i Bi-lagan nr 1 2010.
  • En artikel med tips om hur man kan arbeta med blomflugor och pollinering finns i Bi-lagan nr 1 2015.
  • Hur pollineras växter som blir livsmedel? Titta på blommande växter (eller bilder av blommor) och fundera tillsammans med eleverna över hur de pollineras. Vilka delar är det sedan som man äter? Några exempel på växter är:

Jordgubbe är insektspollinerad. Jordgubben är en s.k. skenfrukt, de egentliga frukterna är ”prickarna” på jordgubben.
Havre är självpollinerande och självbefruktande. Det gäller även ärtor, bönor, vete och korn. Det man äter är fröerna.
Råg är vindpollinerad. Det man äter är fröet.
Äpple är till stor del beroende av insektspollinering. Frukten som man äter är en saftig och uppsvälld del av blomaxeln.
Raps pollineras huvudsakligen av vind men insektspollinering, av främst honungsbin, ökar skörden och kvaliteten.  Rapsolja framställs ur frön.
Hallon kan ge frukt utan pollinering, men frukterna blir större och mer utvecklade med insektspollinering. Hallon är en samling av små stenfrukter.
Blåbär och lingon är insektspollinerade.

  • På skolgården kan eleverna bygga boplatser till vilda solitärbin. Använd gärna tegelstenar med hål i, vasstrån eller bygg små hus där du stoppar in bark, kottar, mossa, vasstrån, bamburör och grankvistar. Se månadsuppslaget för april i Bi-lagan nr 2 2010, Jordbruksverket: Bibatterier ökar biologisk mångfald och Naturhistoriska riksmuseet: Bin och biholkar.
  • Plantera eller så frön tillsammans med eleverna och skapa en blomrik rabatt som lockar till sig insekter, gärna med vilda blommor med olika blomningstid, form och färg. Exempel på lämpliga växter är Buddleja (fjärilsbuske), rödklint, hampflockel, gullris, temynta, kärleksört och praktröllika, samt kryddväxter som kungsmynta, lavendel, timjan, kattmynta och isop. Studera vilka insekter som besöker blommorna.

Ätbara växter

Växterna innehåller många nyttiga näringsämnen. Pröva att odla växter från frön eller plantera och följ utvecklingen. Avsluta med att provsmaka de ätbara växterna. Läs mer i Extra-Bi-lagan 2005 Odla frön från skafferiet, Extra-Bi-lagan 2008, maj Potatis, Bi-lagan 2009, augusti Frön och vatten, Bi-lagan nummer 2 2012 Odla frukter och grönsaker och Bi-lagan nummer 2 2013 Forska med frön, samt i Kardborreprojektet.

Referenser

Skolverket: Undervisningsstöd i biologi om ekosystemtjänster. På Skolverkets webbsida med undervisningsstöd för biologi finns ett material om ekosystemtjänster, dels en introducerande text och film, dels övningar för årskurserna 4-6 och 7-9.

WWF: Naturens tjänster. En handledning för grundskolan om ekosystemtjänster Naturens tjänster är en mycket innehållsrik och användbar handledning från WWF med många konkreta exempel på hur man kan jobba praktiskt med begreppet ekosystemtjänster. Den vänder sig till pedagoger i grundskolan och elever i åldern 10 – 15 år.

Bioresurs: Om ekosystemtjänster i Bi-lagan nr 2 2010 I kalendern nr 2 2010 från Bioresurs finns flera månadsuppslag som handlar om ekosystemtjänster. Månadsuppslaget för november gäller specifikt ekosystemtjänster och innehåller bl.a. en liten berättelse om pojken Albin, som illustrerar hur vi kommer i kontakt med många olika ekosystemtjänster utan att vi kanske tänker på det. Se även månadsuppslagen för oktober, mars, april och maj.

Bioresurs, Bi-lagan nr 3 2012: Intervjuer med Kristin Palmqvist, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet och Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall. De korta intervjuerna, som gjordes för Bi-lagan nr 3 2012, lyfter betydelsen av ekosystemtjänster. Här finns också kopplingar till styrdokumenten.

Bioresurs, Bi-lagan nr 1 2015: Här finns flera artiklar om ekosystemtjänster med fokus på t.ex. vatten, växter och pollinering.

Om ekosystemtjänster på Naturvårdsverkets hemsida. En innehållsrik sida som visar det officiella Sveriges arbete med ekosystemtjänster. Här finns också fyra planscher för utskrift i A3-format om ekosystemtjänster i skogen, fjällen, havet och sötvatten.

Naturskoleföreningen: Naturskolebladet nr 74:2014. Ekosystemtjänster