Djur
![IMGP2091](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2019/03/IMGP2091.jpg)
Det är både roligt och intressant att ordna boplatser och livsmiljöer för olika slag av djur. Bara att se något som rör sig brukar väcka elevernas intresse. Dessutom kan djurens beteende, livscykel och val av föda studeras.
Det finns inte några restriktioner för att hålla ryggradslösa djur i odling inomhus, men självklart ska man behandla dem på ett varsamt sätt och sköta om dem väl. Ryggradsdjur får i allmänhet inte hållas i skolan utan tillstånd, men det är tillåtet att i mindre omfattning ha akvarier med fiskar och att under en begränsad tid studera grodyngel förutsatt att de släpps ut igen på samma plats som de fångats. Här beskrivs hur man tar hand om och gör undersökningar med gråsuggor, nematoder, Artemia, vandrande pinnar, mygglarver och akvariefiskar.
För yngre elever
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2022/04/Nasselfjaril_Varfjarilar.jpg)
Vårfjärilar
Elevinstruktionen innehåller fakta om tidiga vårfjärilar och livscykler (årstidshjul) för en typisk sommarfjäril (kålfjäril) och en tidig vårfjäril (nässelfjäril). Uppgifterna ger övning i att tolka bilder och i att beskriva utseende hos de fem vanligaste vårfjärilarna. I lärarhandledningen finns förslag på fler uppgifter till bildmaterialet.
Vårfjärilar (elevinstruktion, pdf)
Vårfjärilar (lärarhandledning, pdf)
Bildark med fjärilar (utskriftsmaterial, pdf)
![Gråsugga. Foto: Bioresurs](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_grasugga.jpg)
Kompost med gråsuggor
Bakterier, små djur och svampar – det behövs en hel armé av organismer för att få en kompost att fungera. Gråsuggor är små trevliga djur som trivs i mörk och fuktig miljö. I klassrummet kan man ordna med en minikompost av antingen en mjölkförpackning eller en petflaska där gråsuggor och andra småkryp får hålla till.
Gör en minikompost av petflaskor (pdf)
Gråsuggan – ett älsklingsdjur (pdf)
Vad händer med löven på hösten? (pdf)
![Gråsuggor väljer föda (morot, potatis och lök) . Foto: Bioresurs](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Fodoforsok.jpg)
Födovalsförsök med gråsuggor
Gråsuggor passar också till födovalsförsök. Här beskrivs ett försök med födovalskammare tillverkad av krukbrätten från en plantskola.
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2024/05/paddagg_webbsidan.jpg)
Följ utvecklingen från ägg till groda
Gör ett litet akvarium och samla några grodyngel. Följ sedan utvecklingen till en liten minigroda. Släpp ut grodorna igen på samma plats som du fångade dem.
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2024/05/myller_brunbjorn_till-webben.jpg)
Päls med många funktioner
I den här uppgiften kan eleverna fundera på hur djur har anpassats till olika miljöer genom att diskutera i vilken miljö djuret lever i, vilken funktion pälsen har och hur pälsen (eller delar av pälsen) hjälper djuret att överleva.
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2024/05/Grasand_till-webben.jpg)
Fötter, fenor, labbar och tassar
Jämför olika djurs fötter. Var och hur lever djuret? Är det på land eller i vatten? Är det varmt eller kallt? Varför ser tassarna ut som de gör? Hur används fenorna? Ser fram- och bakben likadana ut? Armar, ben, händer och fötter kan berätta mycket om var ett djur lever och vad det har för livsstil.
Fötter, fenor, labbar och tassar (pdf)
Lärarkommentarer (pdf)
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2024/05/BP_Mygga_suger_webben_beskuren.jpg)
Odla mygglarver
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2024/05/penguin-429125_1920-red_beskuren_webbsidan.jpg)
Pingviners anpassning
Pingviner har en kompakt kroppsform och små extremiteter för att avge så lite värme som möjligt. De har ett yttre lager av fjädrar som täcker varandra och skapar ett vind- och vattentätt skydd på land och under det finns ett späcklager som isolerar. Övningar för yngre och äldre elever.
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2022/06/Sta-pa-agg.jpg)
Fortplantning – om ägget
Om fortplantning och utveckling: Här finns övningarna ”Hållbara ägg” samt ”Vem har lagt äggen”?
![Holkar för vildbin. Foton: Börge Pettersson, SLU](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_bibo.jpg)
Ordna boplatser för vilda bin
Våra städade och välansade trädgårdar saknar ofta lämpliga håligheter. Genom att ordna boplatser för vildbin och andra steklar kan du hjälpa dem att trivas och dessutom få hjälp med pollinationen av växter. Här beskrivs hur du kan tillverka boplatser till solitära bin.
Spindlar – lockande och läskiga
Lär dig känna igen olika spindelfamiljer och hur de kan studeras.
Spindlar – lockande och läskiga
Besök Facebookgruppen Spindelnätet, en digital mötesplats för spindelintresserade.
För äldre elever
![Vandrande pinne. Foto: Bioresurs](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_vandrandepinne.jpg)
Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen
Några av oss har nog haft vandrande pinnar som husdjur. Från en enda vandrande pinne kan det efter ett tag bildas en hel massa pinnbarn! Hur kunde det gå till? Och hur kommer det sig att vandrande pinnar ser ut som de gör? Det är två frågor med evolutionära aspekter som är intressanta att diskutera i skolan.
Vandrande pinnar i evolutionsundervisningen (artikel i Bi-laga 3 2009, pdf)
![Långsvansad blåvinge. Foto: Bioresurs](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_kenyafjaril.jpg)
Importerad fjäril i sugar snaps
![Medfött och inlärt. Om djurs beteende. Månadsuppslag mars i Bi-lagan nr 2, 2018. Medfött och inlärt etologi djurs beteende djur bioresurs övningar för skolan](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2019/03/medfottochinlart_bilagan2018_nr2_mars.png)
Etologi: Medfött och inlärt
Vad vet vi om djurens beteende? Alla beteenden innehåller både någon form av ärftliga komponenter och inlärning, därför är frågan om ett beteende är inlärt eller medfött inte helt relevant. Vissa beteenden är till större grad medfödda, instinkter, och andra verkar vara mer ett resultat av inlärning. Fundera på i vilken grad ett beteende innehåller ärftliga komponenter i förhållande till inlärning. Varför beter sig djuren som de gör och hur går inlärningen till? Övningen passar för högstadiet och gymnasiet.
Medfött och inlärt (elevinstruktion, pdf)
Medfött och inlärt (lärarkommentarer, pdf)
Medfött och inlärt (artikel i Bi-laga 2, 2018 pdf)
Etologi: Hälsningsbeteenden och revir
Vilka signaler använder vi människor för att kommunicera och vad känner vi igen hos andra djur? Vilken betydelse har kroppsspråket? Undersök hälsningsbeteenden och revir.
Etologi: Kolla på djuren
Många har hund eller katt hemma, men filmer på Youtube är också ett bra alternativ för att studera djurens beteenden – en spännande uppgift för både yngre och äldre elever.
Kolla på djuren!
The expression of the emotions in man and animals, Charles Darwin, Darwin online
Rovdjur på schemat
Tillverka fågelholkar och studera fåglarnas fortplantning på nära håll
Att titta på uppstoppade fåglar på biologilektionen är nog bra för att lära sig hur en talgoxe ser ut, men det blir betydligt mer intressant och spännande att visa en talgoxefamilj on-line – direkt från holken! Tillverka fågelholkar i skolan och följ fåglarnas fortplantning.
![Nematod från jordprov. Foto: Bioresurs](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_nematododling.jpg)
Undersökningar av nematoder
Oftast tänker vi inte på alla små kryp som lever i marken, vi ser dem inte utan förstoring men om de inte fanns skulle det få stor betydelse. En grupp av små maskar som vi här tittar närmare på kallas nematoder.Här finns också en enkel beskrivning av hur du kan titta på nematoder i prover från mossa och förna.
Kolla på minimaskar
Titta på nematoder i prover från mossa och förna
![Artemia. Foto: Stefan Gunnarsson, BSA, Uppsala universitet](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2017/08/Ekologi_artemia.jpg)
Artemia
Ett djur som klarar extrema förhållanden är Artemia, ett litet kräftdjur som naturligt lever i saltsjöar, t.ex. Great Salt Lake i Utah, USA. De klarar både höga salthalter och uttorkning. Artemiaembryon, som kan köpas i akvarieaffärer, ser ut som små pepparkorn. När man lägger dem i en 3%-ig saltlösning kläcks små millimeterstora larver efter något dygn. Sedan sker en tillväxt under några veckor så att den vuxna individen blir drygt 1 cm lång. Ett litet ekosystem kan skapas i ett akvarium där Artemia lever på encelliga alger och ingen tillförsel av annan föda behövs. Detta enkla ekosystem kan bilda utgångspunkt vid diskussioner med elever om fotosyntes, cellandning och samverkan inom ett ekosystem. Information om hur man odlar Artemia och exempel på undersökningar finns nedan.
Överlevare i extrema miljöer
Se även utförlig beskrivning med odlingsanvisning
En film om Björndjur
![](https://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2022/05/IMG_2838x-web.jpg)
Vårpigga ormar
I vårvärmen vaknar ormarna. Är det en snok eller är det huggorm undrar många. Länken nedan går till ett radioinslag med jourhavande biolog (Didrik Van Hoenacker på Naturhistoriska museet) som både beskriver hur man skiljer på ormarterna och även hur man ska tänka om man blir biten av en orm. Bildarket innehåller fyra foton av ormar tagna på en och samma plats i april i Uppsala (arket har två uppsättningar av dessa foton). Lyssna på radioinslaget och låt eleverna diskutera om de kan avgöra från bilderna vilka arter som fångats på bild utifrån hur de beskrivs i inslaget.
Radiointervju om ormar (Länk till Sveriges Radio/Dalanytt, 2015)
Fyra foton på ormar (Bildark för utskrift, pdf)