Nervsystemet och våra sinnesorgan
På denna sida hittar du övningar inom nervsystemet och våra sinnesorgan. Fler övningar om kroppen som passar för grundskolans yngre elever hittar du under Tema Förskola.
För yngre elever
Våra fem sinnen
Bygg en hinderbana utomhus med det naturen erbjuder som exempelvis stenar och stockar. Kanske finns en färdig hinderbana som ni kan använda. Lägg ut lappar vid varje hinder där det står vad man ska göra till exempel: Kryp under, Hoppa över eller Gå slalom. Jobba tre och tre och låt en i gruppen ha ögonbindel, en annan ha öronproppar och en tredje får inte tala. Nu gäller det för gruppen att ta sig genom hinderbanan.
Försök med doftadaption
Fyll tre små ogenomskinliga burkar med pulver av kanel, vanilj och en blandning av kanel/vanilj. Arbeta två och två. En luktar i kanelburken, en i vaniljburken, i cirka 20-30 sekunder. Båda luktar sedan i burken med blandning av kanel och vanilj. Vad händer?
Testa doftkänsligheten
En person får tre burkar att lukta i. Två av burkarna har exakt samma doftblandning medan den tredje burken har en variant på blandningen. Kan försökspersonen urskilja vilken av burkarna som har en avvikande doft? Välj gärna olika doftblandningar men undvik dofter från ämnen som är kopplade till allergier.
Färg och färgseende
Med en färgskiva kan man visa att vitt ljus består av regnbågens alla färger. Dela in en rund pappskiva, ca 10 cm i diameter, i 6 lika stora fält och färglägg fälten i följande ordning, rött, orange, gult, grönt, blått och violett. Gör två små hål med 1,5 cm mellanrum på var sida om skivans mittpunkt. Trä ett cirka en meter långt snöre genom de båda hålen. Bind ihop ändarna och trä en ögla genom varje pekfinger. Snurra skivan tills snöret är hårt tvinnat.
Vilket öga tillhör vilket djur?
Olika djur har olika anpassningar på sina ögon. Nattaktiva djur kan ha en extra ljuskänslig näthinna och ofta en avlång pupill som är lättare att stänga till då ljusstyrkan ökar för att skydda den ljuskänsliga näthinnan.
Vilket öga tillhör vilket djur?
Facit till memoryövningen ”Vilket öga tillhör vilket djur?”
Hur långt åt sidan kan man se?
Lägg en rockring på två stolsryggar och låt en person sitta mitt i ringen med ringen i ögonhöjd. Personen ska under hela försöket fixera en punkt rakt framför sig (sätt ett kryss på insidan av ringen). För sakta en penna utefter ringen, börja bakom den sittande personen och för pennan framåt. Markera det ställe på ringen där pennan först syns för personen som sitter i ringen. Fortsätt att föra pennan framåt och markera var färgen på pennan uppfattas. Gör försöket med olika färger på pennan och med olika försökspersoner.
”Levande kamera”
För att avgränsa delar av naturen och studera något i detalj kan man använda ett A4-papper med ett hål i mitten på 5 x 7 cm. Det är bra om pappret är lite tjockare så att det blir stadigt att hålla i. Ta med ”kameran” ut och välj motiv att titta på med din ”kameralins”.
Testa smaken
Söt smak indikerar energirik mat, främst kolhydrater. Kattdjur, som alla är köttätare, kan inte känna söt smak och det kan inte heller vampyrfladdermöss. Sältan i maten visar på elektrolytbalansen och betyder mycket för smakupplevelsen. Man vänjer sig lätt vid att salta för mycket och av hälsoskäl är det viktigt att vara återhållsam med salt. Sur smak kan vara en varningssignal och innebära att maten har surnat och inte är lämplig att äta. Syrlig smak i bär och frukt upplevs positivt i kombination med sötman. Det har säkert varit en överlevnadsfråga att kunna identifiera besk smak eftersom vissa beska ämnen är giftiga. Umami är smaken av aminosyror och människor känner en tydlig smak av glutaminsyra (natriumglutamat, E621). Umami förstärker matens arom.
Smak eller lukt?
Om du inte känner lukten av eller ser det du stoppar i munnen, vet du då vad du äter? Låt försökspersoner som först har både ögonbindel på sig och håller för näsan smaka på olika blandningar och försöka beskriva vad de äter.
Känselsinnet
Känselsinnet i huden består av känselkroppar och nervtrådar. Människan har fem olika känselkroppar som känner av värme, kyla, beröring, tryck och smärta. Det är det som gör att vi, trots att vi kanske inte ser föremålet, bland annat kan tala om vilka egenskaper det har. Känselkropparna för beröring sitter särskilt tätt i bl.a. fingertopparna och läpparna. Ju fler av dessa känselkroppar som aktiveras, desto kraftigare blir upplevelsen av det vi känner. Den delen av hjärnan som kallas den sensoriska hjärnbarken tolkar signalerna från känselkropparna och vi uppfattar vilken typ av stimuli det handlar om.
Balansen
För att du och jag ska hålla balansen och inte ramla omkull, tar vi hjälp av balanssinnet som sitter i innerörats båggångar. Men det är inte bara balanssinnet som har betydelse när vi ska hålla balansen. En lindansare håller ofta i en böjlig stav för att inte ramla ner. Detta för att det är viktigt var vi har tyngdpunkten någonstans. Ju lägre tyngdpunkt desto bättre balans.
Lyssna efter föremål
Lägg olika föremål i förslutna askar. Det kan vara saker från naturen, som kottar, stenar, barr eller små pinnar. Arbeta gruppvis. Genom att långsamt vicka fram och tillbaka eller skaka på askarna och lyssna på ljudet som uppstår ska man försöka få fram så mycket information som möjligt kring föremålet i asken. Ge varje grupp två uppgifter: att beskriva innehållet i askarna så noggrant som möjligt att hämta ett likadant föremål de tror finns i asken.
Tillverka ”ljudvågor”
Fäst en ballong som du har klippt av änden på, över ena hålet på en toalettpappersrulle. Häng upp en bit aluminiumfolie en bit bort och rikta sedan rullens öppning mot folien. Spänn ut ballongen och släpp…luften ”får fart” av trycket från ballongen och folien sätts i dallring. På liknande sätt sätter ljudvågor fart på våra trumhinnor.
Minnet
Mycket vet vi om hjärnans funktioner men det är också fascinerande hur mycket vi inte vet. 26 Nobelpris har hittills delats ut inom neurofysiologi och det blir säkert fler i framtiden. Detta månadsuppslag handlar om minnesfunktioner och hur man kan testa sitt minne.
För äldre elever
Hjärnan och nervsystemet
Bioresursdagarna 2017 handlade om genteknikens utveckling, smittspridning och nervsystemet. I artikeln (länk nedan) beskrivs övningar kring nervsystemet, där bland annat utrustning från företaget Backyard Brains används.
Övningar kring elektriska signaler som har betydelse för hjärna, nervsystem och växters rörelser
Bioresursdagarna – två kursdagar fyllda med inspiration, artikel från Bi-lagan (pdf)
Den lärande hjärnan
Den tekniska utvecklingen inom neurovetenskapen har gjort att vi idag vet mer om hjärnans uppbyggnad och funktion än tidigare. Med hjärnavbildningstekniker kan vi studera vad som händer i hjärnan under en pågående aktivitet, exempelvis kopplad till inlärning i skolan, som att lösa ett matematiskt problem. Men vad händer med hjärnan när vi lär oss nya saker och vilka faktorer kan påverka hjärnans förmåga till inlärning?