Utmaningen 2010: Fånga småkryp i vatten
Utmaningen om att upptäcka och beskriva djur som lever i vatten
Vi har fått in så mycket bra material att det har varit svårt att välja ut de skolor som skulle få bli publicerade i Bi-lagan eller på vår webbsida. För oss här på Bioresurs har det varit som julafton att sprätta kuvert och se vad som finns i dem. Lärarna har beskrivit arbetet och barnen har tyckt att det varit roligt att titta på dessa små fascinerande djur som finns i vatten, men som vi så sällan tänker på. Både elever och lärare verkar också ha uppskattat att vara utomhus. Många lärare har gjort lokala planeringar och vi publicerar ett urval av dessa i Bi-lagan och på vår webbsida för inspiration till fortsatt arbete ute på skolorna.
Först gällde det att ta sig till en sjö, en damm eller ett vattendrag i närheten av skolan för att håva och samla in djur. Många har sedan antingen fotat eller ritat av djuren. Väl tillbaka på skolan har eleverna fått beskriva hur djuren lever och är anpassade till miljön. Några har även skrivit berättelser om djuren. En del av skolorna har arbetat med en arbetsmodell som finns i Berättarteknik – idéhäfte 1 i serien Linnélektioner, se länk på startsidan www.bioresurs.uu.se.
I Bi-lagan nr 3 2010 sidorna 4-7 finns redovisningar från Klastorpsskolan i Stockholm, Brännö skola i Göteborgs södra skärgård, Öxabäcksskolan i Marks kommun och Stavreskolan i Trollhättan. Nedan finns mer material från ytterligare ett flertal skolor.
Vi tackar alla skolor som bidragit med material och hoppas att det vi publicerar kan ge inspiration till fortsatt arbete med småkryp i vatten! Materialet nedan kommer från följande skolor:
- Brännö skola i Göteborgs södra skärgård
- Bäsna skola i Borlänge
- Fjälkestads skola i Kristianstad
- Glasbergsskolan i Mölndal
- Hästhagenskolan i Floda
- Klastorpsskolan i Stockholm
- Montessoriskolan i Luleå
- Sjösa skola i Nyköping
- Stavreskolan i Trollhättan
- Svalstaskolan i Nyköping
- Ucklumsskolans fritidshem i Ucklum
- Älvseredsskola i Falkenberg
- Öxbäckskolan i Marks kommun
Brännö skola i Göteborgs södra skärgård
Trollsländor ritade av Anja ochYlva. Vi som arbetat med detta är klass 3 och 4 i Brännö skola. Brännö ligger i Göteborgs södra skärgård och vi har utomhuspedagogik på onsdagseftermiddagarna. Vi har arbetat mycket med havsmiljön som vi har runt omkring oss och tyckte att det var roligt att arbeta med sötvattendjur.
Vi startade vårt arbete med småkryp i vatten onsdagen den 8 september. Det var en vacker höstdag och vi promenerade upp till en liten damm i bergen på Brännö, Valmossen. Vi hade med oss håvar, luppar, en bestämningsduk för smådjur i vatten, kamera mm. Barnen gick in för uppgiften med liv och lust och lyckade få upp flera olika små kryp. De fotograferades och vi försökte artbestämma dem på plats.
Nästa gång vi hade NO tittade vi på fotografierna och tittade i böcker och på bestämningsnyckeln igen för att se vad det var vi hade hittat. Barnen fick börja rita och måla av sina kryp. Nästa moment var att skriva fakta om dem och att hitta på en historia om sitt djur. Vi har även tittat på strömmande video om vattenspindlar, trollsländor mm. Barnen och jag enades om att det finns mycket spännande att lära sig om små djur som finns i närmiljön, som man inte riktigt tänker på att de finns över huvud taget. Arbetet har varit roligt och vi har lärt oss en massa. Att allt tar längre tid än man tror är en annan sak. Alla vi pedagoger runt barnen har försökt att utmana dem att skriva mera, intressantare berättelser samt tänka på hur de ritat av sitt djur. Jag tycker att de flesta har utvecklat sina kunskaper på olika sätt.
Anne Eugensson, lärare på Brännö skola
Sagan om trollsländan Alfred »
Virvelbaggar och salamandrar »
Bäsnaskolan i Borlänge
Läs nedan F-klassens dagbok som är skriven av Maria Sundell och beskrivningen om hur klass 2 arbetade av Jenny Backhans.
Hej!
Jag heter Jenny Backhans och har hand om en klass 2. Skolan jag jobbar på heter Bäsna skola och ligger i Gagnefs kommun i Dalarna. Mina elever är sammanlagt 11 stycken. Under veckorna 16 till 23 har vi jobbat med temat ”småkryp i vatten”. Vi har nu avslutat temaarbetet som har gått till så här:
Vi har gått ner en gång i veckan till en bäck som ligger längst ner i en ravin i närheten av vår skola. När vi har kommit ner till bäcken så har vi börjat med att mäta temperaturen och därefter provat att fiska upp småkryp med hjälp av silar och håvar. När vi började med temat var det så kallt i vattnet så vi inte hittade några småkryp. Det var först när det blev 4 grader och varmare som vi upptäckte småkrypen. När vi hittade småkryp så tittade vi närmare på dem med luppar och förstoringsglas (vi hade då hällt i småkrypen i en bunke med vatten). Därefter artbestämde vi tillsammans småkrypen med hjälp av böcker och artbestämningsduk. När vi var färdiga med artbestämningen så lämnade vi givetvis tillbaka småkrypen till bäcken. Vi tittade även på växtligheten runtomkring bäcken och pratade om allemansrätten.
När eleverna kom in i klassrummet har vi skrivit och ritat småkrypen på en ”karta” där eleverna skriver eller ritar hur t ex kroppen ser ut och vilka färger småkrypet har mm. Samma gällde för växtligheten och allemansrätten. Vi läste även i böcker om småkrypen och tog reda på vad de åt och var de trivs bäst mm. Det har varit ett jättespännande temaarbete, det tycker både jag och mina elever!
Som avslut på temat så har eleverna skrivit en berättelse och ritat ett småkryp som vi hittat i bäcken. Vi har bilden och berättelsen på samma papper. Alla elever utom två har skrivit och ritat. De andra två kunde inte alls komma på någon berättelse.
Hälsningar
Jenny Backhans och Bäsna skola klass 2
Fjälkestads skola i Kristianstad
Vi anmälde i våras tre klasser till utmaningen. Hade turen att få det utlottade materialet. Den 1 juni hade vi avsatt för utmaningen med åk 5. Tyvärr var det ösregn den dagen så vi ställde in exkursionen till Vramsån, där det är strömmande vatten. Det fanns inte utrymme att ordna buss någon annan dag och eftersom eleverna börjar på en annan skola i åk 6 så har vi inte heller kunnat flytta fram det till denna termin.
Den 2 juni var åk 4 (nuvarande åk 5) vid havet och håvade. Några dagar tidigare hade klassläraren haft en genomgång om ”Utmaningen 2010” och redogjort för arbetsgången med att undersöka, söka fakta, göra hinderschema, skriva berättelse och göra en bild.
Vi var vid Snickarhaken vid Åhus. Där är sandstrand och en revel med stora stenar ut i vattnet. Håvningen gjordes i halvklass-grupper.
Eleverna arbetade 2-3 tillsammans. De håvade, undersökte, med hjälp av lupp, fångsten och sorterade upp den efter laminerade ark som visar bild och namn på de olika arterna som kan tänkas finnas där. Vi samlades och tittade gemensamt på vad de hittat för olika kryp. Vi hade även med växterna. Eleverna var mycket aktiva och fascinerade. Innan vi avslutade och släppte tillbaka djuren i vattnet fick de bestämma sig för ett av djuren att arbeta vidare med. Tillbaka på skolan fick eleverna individuellt arbeta med att läsa de faktabeskrivningar som vi tagit fram om djuren. Det mesta hämtades från http://www.vattenkikaren.gu.se/ Därefter gjorde de planeringen av sin berättelse med hjälp av hinderschemat. Skrev sin story och gjorde sin teckning. Texterna är inte efterarbetade genom respons och korrektur.
Under en utedag den 9 juni var åk 3 (nuvarande åk 4) och håvade i en damm i skolans närhet. Halva klassen var vid dammen och andra halvan arbetade med skolträdgården. Efter 60 min bytte grupperna uppgift. I detta fall blev det inget mer efterarbete på skolan p.g.a. den stundande skolavslutningen. Vi tog upp arbetet med ”Utmaningen 2010” denna termin istället.
Flickslända
Flickslända målad av Iftin
Den 6 oktober var samma klass, åk 4, och håvade i dammen igen. Vi använde ca 40 minuter till håvning. Arbetsgången vid håvningen var densamma som i föregående beskrivning, vid havet. Vid detta tillfälle tog vi med en del av djuren tillbaka till skolan. I arbetsgången med berättelsen ingick också att göra ett karaktärsschema om sitt djur innan de gjorde hinderschemat och berättelsen. Bilder gjordes i detta fall med akvarellpennor som sedan penslades över med vatten. Faktaunderlaget vi då använde hämtade vi från häftena vi fick i utlottningspaketet. Dessutom använde vi häften från Kristianstad Naturskola: http://www.vattenriket.kristianstad.se/smakryp/ samt från Malmö Naturskola: http://www.natur.pedc.se/index.asp?IDnr=651 Inte heller dessa texter är efterarbetade genom respons och korrektur.
För Fjälkestads skola
Eva Cronert
Glasbergsskolan i Mölndal
På Glasbergsskolan i Mölndal har vi under läsåret 2010-2011 ett tema som vi kallar för ”Människan och naturen” och som en del av detta har vi, åk 3-5 på Röd väg, fördjupat oss i ”Närmiljön – sjön” från terminsstarten till sista veckan i oktober. Vi startade upp med en heldag (20/8) vid sjön Horsikan tillsammans med Röd Vägs alla barn (ca 100 från f-barn till åk 5). Alla barn fick gå runt på olika stationer (håva, undersöka, bada, se på vattnets färg, experiment med ytspänning, herbariumkort m.m) som vi pedagoger höll i. Mycket uppskattat av barnen!
Varje torsdag mellan veckorna 34 till 41 arbetade vi vidare med temat. Barnen var indelade i tre temagrupper om ca 12 barn i varje grupp som roterade efter ett schema. Varje grupp har vid två tillfällen besökt två olika sjöar (Horsika och Stensjön), haft slöjd två heldagar och tillverkat ett konstverk som föreställer en sjö med djur och växter samt tagit reda på fakta och skrivit berättelser och vid två tillfällen varit i vår skolskog och arbetat med livscykler och olika växter. Under denna period har vi också haft möjlighet att vara en heldag på Göteborgs Naturhistoriska och deltagit i observationer av ”småkryp i jorden”.
Under torsdagen i vecka 42 bjöd vi in de yngre barnen på Röd väg (F-barnen till åk 2) till en naturstig runt Gunnebo och Stensjön. Till denna dag hade våra elever gjort 6 stationer som de yngre barnen gick runt till. Där presenterade eleverna några av alla de saker som vi har arbetat med under temat och gjorde lekar och spel med de yngre.
Under vecka 43 har vi haft vernissage på skolan där alla skolans tre vägar har fått visa upp vad de har arbetat med under hösten, samt en vernissage för elevernas föräldrarna. Då visade vi upp alla de fina bildspel som barnen har gjort på datorerna, vår vackra sjö hängde i fönstret och barnens teckningar och berättelser fanns att se och läsa.
Vi pedagoger har haft mycket bra inspiration från ert material, tips och idéer från er hemsida och från ”Ett myller av liv”. Det har varit en härlig höst och temat blev mycket uppskattat av elever, föräldrar och oss pedagoger!
Med vänliga hälsningar Helen Stålarm
Hästhagenskolan i Floda
Vintern stannade kvar länge och snön och isen täckte bäcken långt fram på våren. Så kom då snösmältningen sent omsider igång och det iskalla vattnet forsade högt i bäcken. Därför dröjde det innan vi kunde gå ut och leta efter småkryp i vattnet. Tyvärr kolliderade detta med nationella prov och andra planerade utflykter och aktiviteter. Det blev tyvärr lite knappt om tid. Barnen tyckte förstås det var roligt att vara vid bäcken och framför allt att få använda håvar och leta efter småkryp, och vi hade trevliga och lärorika stunder tillsammans där.
Första gången vi letade fann vi inte så många kryp troligen beroende på att det fortfarande var kallt och mycket strömt i vattnet. En dag en vecka in i maj var vi vid bäcken igen och då hittade barnen skräddare, dykare, larver av bäcksländor och harkrankar (tror vi), en liten groda och mycket små snabbsimmande kryp som vi inte lyckades artbestämma. De små lupparna och burkarna kom väl till pass när vi skulle titta närmare på det vi håvat upp ur bäcken. Det var roligt att hitta på namn på småkrypen och försöka att artbestämma dem efter artbestämningsmattan. I klassrummet målade barnen av småkrypen de hittat. De läste i faktaböckerna ”Liv i sjö Om smådjur i sötvatten”, i ”Smådjur i sjö och å” och några andra faktaböcker. Vi upptäckte att vi inte kunde hitta så många faktaböcker för barn om denna typ av djur som det finns om t ex däggdjur. På Internet och lyckades vi hitta en del fakta, men det mesta var inte på rätt nivå för barnen att läsa.
Dagen innan skolavslutningen var vi vid bäcken igen och då hittade vi hästiglar som vi kunde studera på plats och läsa lite fakta om.
Eleverna var mycket entusiastiska och tyckte det var roligt att fylla i karaktärsschema och berättar-9:an. De skrev om sina olika karaktärer, men de flesta tyckte det var lite svårt att skriva in huvudkaraktärernas egenskaper i sina berättelser. Tiden rann snabbt iväg som den alltid gör i slutet av vårterminen, och barnen kämpade in i det sista med att skriva klart sina berättelser innan sommarlovet började. Jag kände att vi hade behövt ytterligare tid för att jag skulle hinna handleda eleverna och hjälpa dem att utveckla berättandet mer på detta roliga sätt. Barnen skrev rent sina berättelser på datorn nu i årskurs fyra, och då ändrade och förkortade de mycket i sina berättelser. Det blev mer om kärlek!
Att undersöka saker i naturen tillsammans med barnen är alltid spännande, och det har varit roligt och inspirerande att arbeta med Utmaningen. Jag hoppas för egen del få gå en fortbildningskurs i berättarskrivande för att kunna utveckla detta mera till glädje för både mina elever och mig själv.
Saga Hällbrant och klass 3A
Klastorpsskolan, Stockholm
Vi har besökt vatten i två grupper och dokumenterat vår exkursion både med en gemensam rapport och fotografier. Vårt arbete med Småkryp som pågår 19 aug – 24 november dokumenterar vi i egengjorda Småkrypsböcker. Inför arbetet har vi diskuterat målen och lagt upp en lokal pedagogisk planering så att elever, föräldrar och andra som vill jobba med liknande tema kan läsa och använda. Planeringen har en praktisk del så eleverna kunde notera vad de är klara med och bestämma nya mål.
Eleverna skrev fantastiska dikter och mycket fantasifulla berättelser. Planen är att vi ska trycka en bok inom vårt projekt ”Skapande skola” där även bilder på elevernas lerfigurer (”Småkryp i rutan”), och konstverk (ritkolskryp på rödbetsfärgat papper) skulle ingå. Boken är klar i december. Utöver detta har vi jobbat med faktatexter om vatten för att visa nivån av läsförståelse i texter om naturvetenskap. Vi har skrivit faktatexter om djur som alla fick välja fritt. Vi pratade om och ritade en näringskedja i sjön.
Småkrypsmatte gick ut på att skapa egna matteproblem som har med småkryp att göra. Man ska lösa uppgiften och kontrollera att svaret är rimligt. Småkrypsteater skrev de flesta i grupp eller par, några enstaka skrev själva. Eleverna fick även reflektera över frågan hur världen borde ta hand om vattenresurser på ett bättre sätt.
Övriga bilduppgifter: rita krypen som man skrivit fakta om, krypen som man skrivit teater om samt illustrera sin dikt. Eleverna tyckte att arbetet med temat var intressant och valde det oftast när de kunde välja vad de vill jobba med. Dokumentationsböckerna blev fina, skriv och bilduppgifterna av hög nivå.
SMÅKRYP FINNS ÖVERALLT
Småkryp finns överallt
I högt, lågt, varmt och kallt.
Det finns olika småkryp, som du vet
En kan vara smal, en annan fet
En kan vara liten och en kan vara stor
Och en kan bo där du bor.
Om det kommer in ett småkryp man inte vill ha
Blir det jobbigt och inge´ bra.
En fluga kan göra
Att man inte kan sova.
Och en mygga vill suga blod från din ådra.
Sen så finns det spindlar som många tycker är äckliga.
Stora, håriga och helt förskräckliga.
Men jag tycker att spindlar är helt okej.
Att vara rädd för spindlar
är inte min grej.
Hanna, klass 4-5, Klastorpsskolan, Stockholm
Lili Kapper, lärare,
Piloten 4-5 Klastorpsskolan Stockholm
Montessoriskolan i Luleå
Vi har arbetat med småkryp i vatten och för att kunna ägna en dag åt just det arbetet, cyklade vår klass till Hertsöträsk. Hertsöträsk ligger ca 5 km från vår skola så det blev en insats vad gäller kondition för våra elever. Hertsöträsk är ett rekreationsområde där man kan fiska och vandra, och just den här dagen planterade kommunen in fisk, så vi fick även uppleva hur det går till.
Vi gick en promenad från cykelparkeringen ned till träsket där de olika grupperna fick olika områden sig tilldelade. Eleverna var indelade i grupper om 4 st, denna gång var det flick- och pojkgrupper. Ett helt medvetet val av oss pedagoger, då vi ibland upplever att flickorna har en annan mognad och tålamod för exkursioner just i den här åldern.
Eleverna fick arbeta i 1 timme med arbetsuppgiften som var indelad i två delar; dels att leta småkryp i vatten samt i strandkanten, dels att sedan rita av småkrypet. Till sin jakt i småkrypsvärlden hade eleverna håvar, burkar och luppar. Vi hade även en bestämningsnyckel med oss för att eleverna skulle se skillnad mellan maskar, insekter och spindeldjur. Eleverna hittade flera olika insekter, spindeldjur och maskar. En del hann de fånga in och vi försökte bestämma vilken art det var. De ritade av och skrev färger på de olika djuren för att sedan i klassrummet kunna arbeta vidare och försöka bestämma art.
Arbetet i klassrummet har bestått i att eleverna har ritat insekter och spindeldjur. De har upptäckt att det finns få böcker om spindlar där de kan hitta fakta. De har även tillsammans med oss upptäckt hur svårt det är att riktigt veta vad man hittat. De har även skrivit en kort uppsats om sin dag vid Hertsöträsk.
Läs en av gruppernas beskrivning om dagen vid Hertsöträsk »
Montessoriskolan 4-6B
Maria Edholm och Pernilla Kuru
Sjösa skola i Nyköping
Vi har haft ett uppfinnartema sedan skolstarten i augusti. Vårt tema var vatten. Vi har jobbat med vatten på olika sätt. Ett av försöken var att håva på olika ställen runt om vår skola. Tanken var att barnen skulle upptäcka att det var olika betingelser för djuren i de olika vattendragen och även i kärret i skogen.
Torsdagen den 16 september begav vi oss till Svärtaån som ligger ett ”stenkast” från vår skola. Vi delade upp oss i två grupper. En grupp lekte med olika namn på vattendjur tillsammans med Solweig. Jag tog den andra halvan med mig till ån där jag delade in barnen i fyra grupper. De fick håva på olika ställen utmed ån. Det är svårt att komma ned till ån eftersom det har växt upp mycket vass men det går att komma ner till åkanten. Barnen var mycket entusiastiska och turades om att håva och titta på vad de fick upp. Vi lade djuren i burkar, som vi sedan tog med oss hem. Efter halva tiden bytte vi grupper. Efter maten fortsatte vi att titta och undersöka djuren som vi hade med oss in. Vi hade en bestämningsnyckel, så att vi lätt kunde se vilka djur det var vi hade hittat. Därefter tittade vi i våra böcker så att vi kunde läsa om dem och få veta mera. Vi hittade ryggsimmare, skräddare, dykare, nymfer av flicksländor och andra sländor, dammsnäckor samt stavliknande vattenskorpion. Den var kul att studera! När vi undersökte alla djuren skrek plötsligt barnen i en av grupperna till. En ryggsimmare hade flugit iväg och satt sig på gardinen! Hur kunde det komma sig? Vi läste och tittade i boken och upptäckte att de hade genomskinliga vingar som de använde när de flög iväg till ett nytt vattenställe. I en bok stod det att de flög om natten!
Torsdagen den 14 oktober gick vi till en liten bäck, som rinner genom Sjösa samhälle. Det var en solig men kall dag. Vi fick inte upp så många olika sorters djur där. Barnen trodde att det var för kallt i vattnet. I Svärtaån var det också mer vatten som rann, så därför var det flera olika arter där, trodde de. Vi hittade bara sötvattensmärlor i mängd, några snäckor och gråsuggor.
Torsdagen den 21 oktober gick vi till vår skolskog och till kärret där. Det var en kall dag. Kärret är inte så stort, men det finns många vattensamlingar. Barnen var i grupper och hade burkar med förstoringsglas på. De tog upp vatten i burkarna. Först tyckte de inte att de hittade någonting, men när de tittade närmare så fick de se att det rörde sig i alla burkar. Vad hade vi hittat? Ingen visste vad det var. Någon grupp hade fått upp mygglarver och någon annan en liten snäcka. Efter maten tittade vi på datorn. Jag hittade fina bilder på dafnier, som det var vi hade hittat. Barnen blev imponerade av de ägg som man kunde se i en av de uppförstorade dafnierna. När vi hade tittat, ritat och skrivit om dem enades barnen om att vi skulle släppa ut dem i vårt akvarium. De blev uppätna på direkten! Vi läste att en av fienderna till dem är människan eftersom vi använder dem till akvariemat.
Barnen har varit mycket engagerade i detta projekt och tyckte att de gjorde fina teckningar. Vi beslutade att jag skulle ta kopior på deras arbeten och skicka in för de ville spara sina arbeten i sin portfolie.
Läs en liten berättelse om Stavliknande vattenskorpioner.
Elisabeth Sandberg
Klass 2-3 på Sjösa skola i Nyköping
Stavreskolan i Trollhättan
Framförallt har barnen intresserat sig för grodyngel och salamandrar. Under arbetets gång har eleverna fått spara sina arbeten som vi slutligen satte ihop till en bok. I den finns en planering som beskriver hur vi har arbetat med temat.
Sagan om vattensalamandern Petter »
Mer från böckerna »
Lokal pedagogisk planering »
Självbedömning »
Ingela Hallberg
Klasslärare i klass 1b
Svalstaskolan i Nyköping
Vi gjorde två utflykter i maj som vi kunde genomföra tack vare bidrag från Miljöbanken: En bussutflykt till Stendörrens naturreservat vid Östersjön och en annan utflykt till Hållet i Nyköping där vi tänkte göra undersökningar i Nyköpingsån.
Stendörren-utflykten blev helt fantastisk trots lite gråa moln på himlen. Vi fick håva, upptäcka och utforska många olika vattendjur med hjälp av naturpedagoger från Länsstyrelsen. Hållet-dagen ”Vid vår å vi gå” arrangerades av Nyköpings kommun. Dagen blev inte som vi tänkt oss, att alla skulle få håva i ån, utan en del fick göra det och andra fick utforska andra stationer, som hade anknytning till djur och natur kring ån. Detta sådde ett frö hos oss pedagoger om att vi måste utforska en å eller en bäck lite mer någon annan gång…
I samband med vårens havs-tema skrev eleverna faktatexter och ritade om småkryp i havsvatten. Vi utgick från fotografier från håvningen, faktaböcker och Internet. En ny upplevelse för oss var också att inspireras utifrån dramaövningar. Eleverna gjorde egna planeringar utifrån ett hindersschema (med ett hinder) och ett karaktärsschema. Det blev väldigt tydligt för barnen som alla fick idéer kring vad deras berättelser skulle handla om. Skrivandet satte igång utan ett knyst eller fråga och pennorna glödde.
Efterarbetet utgjorde att de fick ge respons till varandra i mindre grupper. Att hjälpa varandra med stavningen och att utöka beskrivningarna var svårare än jag trodde. Barnen kände sig klara med sina berättelser utan efterarbete och där behövdes mycket stöttning och uppmuntran från mig. Viktigt var dock att glädjen i berättandet skulle finnas där och inte att berättelsen skulle förstöras av en massa suddande och rättande. Som slutkläm läste jag upp allas berättelser högt inför klassen vilket uppskattades.
Med vårens vatten-dagar i åtanke planerade vi ett Vatten-tema till hösten. Eleverna får arbeta i mindre grupp tillsammans med en utomhuspedagog från skolan. De håvar i Råsbäcken, som är en närliggande bäck till vår skola.
Under den här hösten har alltså nyfikenheten till bäcken kommit i fokus. Nu är eleverna nästan ett halvår äldre och kraven höjs i takt med att de nu går i fyran. Vi kunde inte låta bli att planera nya småkrypsberättelser utifrån ett hindersschema (med två hinder). Denna gång fick de extra inspiration från filmen ”Livet i en liten sjö”. Höstens berättelser blev mycket längre. Jag lät de elever som annars har svårigheter med att skriva läsligt för hand skriva och göra fint på datorn. Helt nya, vackra, poetiska berättelser trädde fram och blev tydliga i den tryckta texten.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att tema ”Småkryp i vatten” har lett till att en helt ny värld öppnat sig för oss. Många har lärt sig strukturera sina berättelser på ett tydligt sätt. Barnen har tittat, läst, begrundat och jämfört vårens och höstens texter. Eleverna blev överraskade av att nu upptäcka sina framsteg, så det är en fröjd att vara pedagog!
Lokal pedagogisk plan i biologi och svenska
Tack för ett trevligt tema!
Marika Nylund Ek, Klass 3B
Ucklumsskolans fritidshem i Ucklum
Förutsättningarna på fritidshemmet är att alla aktiviteter är frivilliga; barnen har deltagit i de moment de intresserat sig för. Barnen har varit mer intresserade av att undersöka, utforska, samtala om och avbilda, än att skriva.
Så här gjorde vi:
Vi har genomfört temat ”småkryp i vatten” med våra barn på fritidshemmet.
En gång i veckan under sex veckor (v.17-22) har fritidsbarnen haft möjlighet att tillbringa eftermiddagen vid bäcken. Vid bäcken fångade och studerade vi vattendjur med hjälp av håvar och hinkar. Efter två veckor ringde vi Naturhistoriska Museet i Göteborg och fick glädjande höra att deras ”liv i sjö” låda var ledig. I lådan fanns mikroskop, luppar, håvar, bestämningsnyckel och litteratur mm. Utrustningen till bäcken utökades med lådans innehåll. Vi tog med djur till skolan och studerade dem närmare i mikroskopen och genom lupparna. Ett akvarium iordningställdes där vi haft några av djuren. Mikroskopen och lupparna har stått framme så att barnen när helst de velat har kunnat använda dem.
När djuren studerades, läste och samtalade vi om dem. Sländlarvernas livscykel är numera känd kunskap för oss mm. Kameran har varit med under alla moment, vilket resulterat i två Photostory3 filmer.
Många av barnen har ritat/skissat ett eller flera av vattendjuren. Barnen har uppmuntrats att rita av djuren de tittat på och sedan utöka med olika stadier för djuret i fråga.Fritidsbarnen från förskoleklassen har vi uppmuntrat att skriva av bokstäverna för namnet på djuret eller djuren, vilket många har gjort. Fritidsbarnen från åk 1 – åk 4 har vi frågat om de vill skriva några rader om djuren på olika sätt. Vi har endast fått in några få skrivalster.
I anslutning till temat har vi tillverkat egna håvar. Barnen har fått tälja skaft och sy på symaskin för att tillverka gemensamma håvar för barnen på skolan. Dessa håvar användes även vid en sjöutflykt för skolbarnen F-klass till åk2 sista skolveckan.
Temat ”småkryp i vatten” fick föräldrar bekanta sig med på Ucklumskolans kväll. Vi ställde fram allt material vi hade och assisterade många nyfikna föräldrar. JÄTTE KUL!
Ucklumsskolans fritidshem.
Älvsereds skola i Falkenberg
Vågar man hålla en vattenskorpion?
Under 3 onsdagar var vi ute med klassen – en F-2:a med 21 barn. Utedagarna tillbringade vi vid en närliggande sjö, Horsasjön som ligger ca.300m från skolan. Platsen kallas Nabben.
På utedagarna brukar vi börja med några lekar. Dels för att bli lite varma i kläderna, lära känna varandra och för att ha roligt. Exempel på lekar är Katt och råtta, under hökens vingar kom, kanelbullen och skala banan.
Efter det brukar vi dela upp barnen i grupper. Det brukar gå till så att jag har med mig en påse med hemligt innehåll. Ibland har jag olika former, ibland naturföremål ex. pinnar, stenar, kottar, mossa ibland är det inplastade kort på djur eller växter. Barnen får det hemliga föremålet bakom ryggen (får de ett kort får de naturligtvis kika på bilden) och nu gäller det att känna efter och beskriva vad de har. Jag ber ett barn beskriva vad han/hon känner och tycker någon att det verkar stämma med vad de har bakom ryggen eller på sin bild så bildar de en grupp. När klassen är indelade i grupper så passar det att ge grupperna olika små uppdrag. Exempel på uppdrag är:
- Bilda olika geometriska former med era kroppar.
- Gör ett mönster med naturföremål.
- Hämta 10st kottar och hoppa 10-hopp.
- Hämta 5 svampar och lägg dem i storleksordning. Högst först.
- Hämta 30 olika löv. Sortera dem i olika högar.
Efter lekarna brukar barnen få bestämma vad de vill göra ex. leka fritt, bygga kojor eller leta småkryp.
Nu till dessa tre utedagar då barnen ville håva småkryp. Vi hade med oss en stor håv, 10 småhåvar, en stor spann och många småburkar. Eleverna trodde att det fanns mer djur ju längre ut i vattnet de var, så det blev en hel del våta byxor, men snart upptäckte de att vid vass och sjögräs invid land fanns ju många sorters småkryp. Hinken fylldes snabbt med skräddare, dykare, ryggsimmare, trollsländelarver, klodyvlar, sötvattengråsuggor och flicksländelarver. Detta var hur spännande som helst och vi kunde nog hållit på några onsdagar till. Vid det sista tillfället fick en pojke upp en vattenskorpion och detta var extra spännande. Den såg precis ut som en pinne, men när jag talade om att den hette vattenskorpion så blev många barn rädda. De hade ju sett på tv-programmet Fångarna på fortet att skorpioner kunde stickas. När jag talade om att den var helt ofarlig för oss människor så var det några som helt orädda lade ner den i spannen.
Spannen med vattendjuren tog vi med tillbaka till skolan, där vi la dem i ett akvarium. Jag berättade fakta om djuren och eleverna ritade av dem i en naturdagbok. Efter några dagar var det några djur som var försvunna. Vi diskuterade vart de hade tagit vägen. Vad äter vattendjuren? Vad behöver de för att överleva?
Efter 3 veckor såg akvariet rätt livlöst ut och det började lukta lite illa så vi bestämde oss för att tömma ut vattnet. Vad jag blev förvånad när jag såg trollsländelarven i sanden helt livs levande. Den släppte jag tillbaka ut i vattnet. På grund av denna lilla sega krabat bestämde vi oss för att forska lite extra om detta djur och skriva våra sagor om trollsländan.
Saga från Älvsereds skola »
Gunilla Carlsson Älvseredsskola
Öxabäckskolan i Marks kommun
Vi i klasserna f–3 på Öxabäckskolan i Marks kommun har varit ute och håvat vid två tillfällen, tillsammans med vår naturpedagog Kenneth Andersson som finns för alla skolor i kommunen. Vi har varit vid två olika sjöar och vid en bäck. Djuren som eleverna håvade upp lades i en plastlåda som vi tillsammans sedan artbestämde med hjälp av nycklar. Vi försökte ta kort på djuren, men det var inte så lätt.
Tillbaka i klassrummet läste eleverna fakta om djuren och utifrån detta skrev eleverna sagoböcker. Eleverna jobbade två och två och utgick från Veronica Gröntes berättarnia. Varje ruta i berättarnian blev en sida i Sagoböckerna. Sedan läste eleverna i 1–3 för eleverna i förskoleklassen. Eleverna har tyckt att det har varit mycket roligt att arbeta med detta. Förskoleklassen har också varit med på håvningen men har skrivit en saga tillsammans. Tillsammans i f–3 var vi 40 elever.
Bildberättelse om Ingos äventyr
Bildberättelsen Sagan om Kräftis
Marianne, Anette och Therese och f–3 på Öxabäckskolan