Hjärta, blodkärl och blod

Maten som brutits ner till små partiklar i mag- tarmkanalen tas upp av blodet i blodkärlen i tarmväggen och förs sedan vidare ut till kroppens alla delar. Bland många andra saker transporterar blodet också syre från lungorna.

Den livsviktiga pumpen

Hjärtat pumpar ut blodet i kroppen. Det lilla kretsloppet för syrefattigt blod från hjärtat till lungorna där det syrsätts innan det kommer tillbaka till hjärtat. Det stora kretsloppet för syrerikt blod från hjärtat ut i övriga delar av kroppen där syret tas upp i cellerna och för sedan det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

Håll den ena handen högt ovanför huvudet och låt den andra armen hänga rakt ner. Efter ca 10 sekunder placeras händerna bredvid varandra på bordet framför dig. Vilken färg har händerna? Förklaring: Hjärtat förmår inte hålla uppe blodtrycket i den arm man håller ovanför huvudet och blodflödet minskar.

Uppgifter

• Använd bilderna på hjärtat och placera ut namnen på delarna på rätta ställen. Åt vilket håll rör sig blodet i hjärtat?
• Använd bilderna på  blodkärlen och placera ut namnen på delarna på rätta ställen. Åt vilket håll rör sig blodet i blodkärlssystemet?
• Lyssna på hjärtat med stetoskop. Hur många slag slår det per minut när du är i vila?
• Känn pulsen på handleden eller på halsen med fingrarna. Hur många pulsslag kan du räkna till per minut när du är i vila respektive under en lätt ansträngning.
• Det finns också enkla hjälpmedel av olika slag för att mäta pulsen: pulsmätare, pulsarmband och appar. Till exempel appen Instant Heart Rate som visar pulsslag per minut om man placerar fingertoppen på kameralinsen.

Träna kroppen

När man promenerar, joggar eller håller på med någon annan konditionskrävande aktivitet får hjärtat arbeta mer än vanligt. Kroppen mår bra av att man anstränger sig och blir bara starkare av träning. En effekt är att hjärtat pumpar ut mer syrsatt blod hos en vältränad person och det innebär att man orkar mer. Det är viktigt att röra på sig minst 30 minuter per dag.

Några exempel på problem med hjärta och blodkärl

Kärlkramp

Kärlkramp gör att man får ont i bröstet när man anstränger sig. Det beror på att ett blodkärl är alltför trångt och hindrar syrerikt blod att komma fram till hjärtat.

Hjärtinfarkt

En blodpropp kan stoppa blodflödet i ett kärl någonstans i kroppen. Sker det i hjärtat får man smärtor i bröstet och en del av hjärtat kan skadas. Det kallas hjärtinfarkt.

Hjärninfarkt

Om en blodpropp stoppar blodet i ett kärl i hjärnan kan det leda till att en del i hjärnan skadas. Man kan exempelvis bli förlamad i ena sidan eller förlora talförmågan. Det kallas hjärninfarkt.

Stroke

Ett blodkärl i hjärnan kan gå sönder och en större eller mindre mängd blod komma ut. Det kallas stroke och ger samma skador på hjärnans funktion som en hjärninfarkt.

Pacemaker

Om hjärtat slår alltför långsamt orkar man inte röra sig som vanligt och kan behöva en pacemaker som hjälper hjärtat att hålla rytmen.

Övervikt och kost

Många får problem med hjärta och blodkärl i medelåldern. Det kan hänga samman med övervikt och olämplig kost.

Vid ett läkarbesök kontrollerar man blodtryck, lyssnar på ljuden från hjärtat och tar blodprov för att kontrollera olika ämnen i blodet.

Webbsidan har utvecklats av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik med stöd av Skolverket.
Kontakt: info@bioresurs.uu.se