Återvinning och kretslopp 1 (Kurskod: NANATE51, 100 poäng) och Återvinning och kretslopp 2 (Kurskod: NANATE52, 100 poäng) ingår i ämnet Naturkunskap och omfattar nedanstående punkter under rubriken Ämnets syfte.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande

Kunskaper om växter och djur och sambanden i naturen
Kunskaper om samband i människokroppen
Förmåga att utföra arbetsuppgifter i samband med återvinning av material och hantering av restavfall

I kurserna behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Kursen Återvinning och kretslopp 1 ska behandla följande centrala innehåll:

• Återvinningscentralers och miljöstationers funktion och syfte.
• Avfallskategorier. Organiskt avfall, miljöfarligt avfall, brännbart avfall och avfall som läggs på deponi.
• Återanvändning av produkter, återvinning av material och hantering av restmaterial.
• Källsortering av material och hantering av avfall i hushåll och på arbetsplatser, till exempel i kök och på kontor.
• Arbetsuppgifter inom området, till exempel sortering av avfall för återvinning av material, demontering av produkter för återvinning av material och hantering av miljöfarligt avfall.
• Arbetsmiljö och säkerhet.

Kursen Återvinning och kretslopp 2 ska behandla följande centrala innehåll:

• Kretsloppssamhälle.
• Producentansvar, kommunal avfallshantering och returinsamlingssystem.
• Förädling av restprodukter, till exempel glasavfall till nytt glas och glasfiberisolering, organiskt avfall till biogas och biogödsel samt returpapper till nytt papper.
• Arbetsuppgifter inom området, till exempel sortering av avfall för återvinning av material, demontering av produkter för återvinning av material och hantering av miljöfarligt avfall.
• Sortering av miljöfarligt, organiskt och brännbart avfall samt avfall som läggs på deponi.

Hur sorterar man och tar hand om hushållsavfallet?

Använd bilder på olika slags avfall. Skriv ut bilderna, klipp isär och sortera i grupperna nedan. Ett alternativ är att använda verkliga föremål.

Sortera i grupperna:

• Återanvändning av textilier
• Organiskt avfall att kompostera
• Tidningar
• Pappersförpackningar
• Plastförpackningar
• Batterier
• Lampor, lysrör
• Glasflaskor och burkar (ofärgade och färgade)
• Metallförpackningar
• Wellpapp
• Miljöfarligt avfall

Miljöstationer

Ta reda på var det finns miljöstationer (kallas ibland för återvinningsstationer) i närheten av bostaden eller i närheten av skolan. Se information på kommunens hemsida. Använd bilderna från en miljöstation och prata om vad man lägger i de olika sorteringskärlen.

Besök en miljöstation och ta reda på vilka sorteringskärl som finns för avfall. Är det något avfall som inte kan slängas på en miljöstation?

Återvinningscentraler

Bilderna från en återvinningscentral visar var man lägger olika slags avfall. Titta på bilderna och prata om hur man sorterar avfall i olika kategorier. Besök en återvinningscentral och ta reda på var man lägger exempelvis:

• Trädgårdsavfall
• Brädbitar
• Glasburkar
• Trasigt fönsterglas
• Kakelplattor
• Trasiga kläder
• Frigolit
• Burkar med rester av målarfärg
• Lysrör
• Wellpapp

Be personalen berätta om avfall som privatpersoner ofta sorterar fel eller hur avfallet som lämnats till återvinningscentralen tas om hand.

1. Undvik att det bildas avfall.
Det slängs onödigt mycket matvaror av hushållen. Hur kan man minska matavfallet? Tänk till exempel på att planera inköpen av mat så att det som köps in kommer till användning och köp inte hem mer än som hinner ätas upp medan det fortfarande är fräscht. Ta inte större portioner än du kan äta upp.

2. Återanvänd så mycket som möjligt.
Är det något som du skulle kunna använda som någon annan haft tidigare? Möbler, kläder och porslin kan till exempel återanvändas. Ta reda på var man kan lämna in gamla kläder och annat som man inte längre använder. Besök Myrorna, Erikshjälpen, Stockholms stadsmission, Röda korset eller något liknande ställe där man kan lämna in exempelvis begagnade kläder, husgeråd och möbler. Många kommuner har verksamheter där man reparerar till exempel begagnade cyklar. Besök någon sådan verksamhet.

3. Återvinn materialet i avfallet.
Är det något avfall från hushållet som kan lämnas in för att man ska kunna ta vara på materialet? Elektronikprodukter, metaller, tidningspapper, plast och glas kan återvinnas och användas för att tillverka nya produkter. Besök om möjligt någon sorteringsanläggning för elektronikprodukter. På FTI, förpacknings och tidningsinsamlingens hemsida finns korta filmer som visar hur man tar hand om det sorterade avfallet (plast, papper, tidningar, glas, metall). Hos El-Kretsen finns information om hur elektronikprodukter och batterier tas om hand.

4. Utvinn energi från avfallet.
Är det något avfall från hushållet som kan lämnas in för att förbrännas?

5. Rester.
Återstoden, restmaterialet, ska vara så lite som möjligt och utgörs av exempelvis giftiga ämnen som inte kan återvinnas.

Använd bilderna på olika slags avfall från en återvinningscentral. Sortera efter vad man kan återanvända eller återvinna material från.

Vad händer med avfallet efter insamlingen på arbetsplatsen?

Var sker sortering av avfall för återvinning av material, demontering av produkter för återvinning av material och hantering av miljöfarligt avfall? Besök återvinningscentraler, kommunala verksamheter eller privata företag där man tar hand om och renoverar exempelvis begagnade cyklar och möbler och anläggningar för demontering av elektronik.

• Be personalen berätta om vilka arbetsuppgifter som ingår i verksamheten.
• Vad behöver man kunna för att klara arbetsuppgifterna?

Miljöfarligt avfall

När man hanterar avfall är det viktigt att arbeta på ett säkert sätt. Det kan handla om risk att utsättas för mekaniska skador som exempelvis skärsår och krosskador men också risker med att hantera giftiga ämnen som kan vara skadliga att få på huden eller i ögonen. Använd skyddskläder, skyddshandskar och vid behov skyddsglasögon.

Vid besök på återvinningscentral eller annan verksamhet där man hanterar avfall finns det många frågor. Vilka avfallskategorier är särskilt riskabla att hantera? Vilka är riskerna med att hantera avfallet? Vilka regler finns på arbetsplatsen som handlar om att skydda sig från skador? Vilken skyddsutrustning används av personalen?

Studera bilderna som visar olika kategorier av Miljöfarligt avfall. Vilka olika slags avfall tas till vara på återvinningscentralen? Vilka risker är det med att hantera detta avfall och hur ska man skydda sig?

Gör ett slutet modellekosystem. Hur länge överlever växter om man planterar dem i en stor glasburk och sätter på lock? I Bi-lagan nr 1 2009 finns artikeln Odla i slutna rum som beskriver hur man kan skapa ett modellekosystem.

Pröva att lägga olika saker i en kompost eller under en brädbit på marken och kontrollera vad som har hänt efter vissa intervall. Undersök till exempel hur lång tid det tar att bryta ner bananskal, tepåse, apelsinskal och en äpplebit. Se artikeln i Bi-lagan nr 2 2003, Gråsuggan – ett älsklingsdjur, avsnittet om skräpbrädan.

Fyll en glasburk eller en avskuren petflaska med skikt av sand och jord. Lägg överst till exempel några olika löv och skal av potatis och äpple. Lägg även i några daggmaskar. Viktigt är att kärlet har lagom fuktighet. Täck kärlet med aluminiumfolie och låt kärlet stå svalt. Vad händer med det som ligger överst i kärlet och med löven, skalen och skikten av sand och jord? Se filmen Bygg din egen maskkompost.

Gör ett modellförsök med kompost och titta i mikroskop/lupp på organismerna i komposten. Se kompost i septemberuppslaget, Bi-lagan 2 2009.

Gråsuggor är liksom daggmaskar viktiga nedbrytare i naturen. De är lätta att hålla som ”husdjur” inomhus. Samla in några gråsuggor, placera dem i en burk eller mjölkkartong med växtrester och låt burken stå svalt och mörkt. Läs mer om hur gråsuggor kan användas i undervisning i artikeln småkrypsförsök med miljökammare, Bi-lagan 1 2012.

För mikroskopstudier av småkryp i mark, se bilagan 2 2004, marsuppslaget.

Bilden visar en biogasanläggning. Växtrester och gödsel från lantbruket omvandlas till biogas, som blir drivmedel för fordon, och biogödsel som går tillbaka till lantbruket för att användas till gödning på åkrarna. Växterna tar upp näringsämnen från biogödseln och binder koldioxid som bildats vid förbränningen av biogasen – ett fungerande kretslopp! Rita och beskriv kretsloppet av näringsämnen och koldioxid med utgångspunkt i bilden.

Besök en biogasanläggning och ta reda på hur produktionen av biogas och biogödsel går till.

Hur är en biogasbil konstruerad med drivmedelstankar? Ta reda på om det finns några stationer där man kan tanka biogas i kommunen.

Tillverka nytt papper från tidningspapper, läs artikeln Vad använder vi träd till? i Bi-lagan nr 2 2011, decemberuppslaget.